Allt västmanländskt Odontites-material, känt av mig, företräder denna art.
För nuvarande (tämligen sällsynt-)spridd t.o.m. Skogslåglandet med i regel cirka 5–10 förekomster i varje delområden (ställvis möjligen färre); i Bergslagen nu liksom förr sällsynt (ett fynd i Övre Bergslagen) och kanske vanligen tillfällig. I Skandinavien sydlig art med sammanhängande utbredning upp till Bergslagen samt sparsamma (oftast tillfällig utsädesspridda) förekomster i Norrland. Luckan i N och NV beror troligen mer på ogynnsamt temperaturklimat än ofullbordad spridning. Utbredningstyp: S2.
En uppgift hos ÅLIND (1974a) efter okänd sagesman att arten i Västanfors skulle vara tämligen allmän på åkrar syns vara starkt överdriven.
Första fynd
POST 1844 såsom Bartsia odontites (Köpingstrakten: passim). Post manuskript c 1841 (Kung Karl: Kungsör).
Ekologi
Epökofyt. Främst diverse friska-måttligt torra, euhemeroba ståndorter i kulturtrakter: sparsam och lokalt i en och annan åkerkant eller stubbåker, förr säkert vanligare, sandtag, grusstigar, hjulspår. tomtplaner: även starkt kväverik mark invid gödselstäder och kring ekonomibyggnader. I ett par fall riklig i konstgjord fuktängsvegetation: Kungsåra: Sundängens V. badplatsen 1973–76(!). Guldsmedshyttan: Lejakärret (nedan) - på sand respektive slig.
I mycket liten omfattning men troligen delvis beständig, ibland rätt talrik. i mesohemerob, väl betad, frisk ängsvegetation på lera.
Xenofyt? Arkeofyt? Enligt de äldsta frekvensutsagorna vanlig på Mälarslätten. sparsam högre upp. huvudsakligen åkersynantrop. Inom hela det nutida förekomstområdet förmodligen ökad under 1700–1800-talet, spridd med hö och kanske vallfrö. Sedan flera decennier minskande, framförallt som åkerväxt, till följd av besprutning m.m. Kan förväntas försvinna från all odlingsjord men kan ha vissa utsikter överleva i andra sammanhang.
Lokaler
Samtliga kända bergslagslokaler (förmodligen förbisedd):
Guldsmedshyttan Flögfors 200 m N-ut 1958 (Sundholm). lngelshyttan; Vasselhyttan i åkrar; Åboda, gammal sågruin 1950-talet (J. Lindh). Lejakärret 1951 (Nylund) -76(!: tämligen riklig). Hällefors Sirsjöns skola, åker cirka 1930, borta 1958 (Lindberg)†. Järnboås Björkborn; Björken V-ut; Hultatorpet (BINNING 1921). Stationen Ö-ut [1929] (M. Lindblad herbarium enligt Broddesson manuskript). Nora N Alntorpets ö (Göthlin enligt SAMUELSSON 1925). Nora stad; Risbacken (Bomgren enligt d:o). Fåsjöhyttan (Ohlsson manuskript 1863). Fogdhyttan; Striberg (BINNING 1921). Ramsberg N Flögfors 500 m N-ut 1957 (Sundholm). Önäs 1959 (J. Lindh).