Odlad i Västmanland åtminstone sedan 1720 (se Fulleröboken nedan). Ännu vid 1700-talets slut inskränkt till några få slotts och större gårdars parker samt eventuellt torpet, Mörttjärn i Grythyttan. Under 1800-talet vanlig i parkanläggning av engelsk typ, främst på Mälarslätten men också här och var i skogsbygderna (vid brukens herrgårdar). Flertalet av de bokgrupper eller solitärträd, som ingår eller ingått i parker eller förekommer i städer eller vid kyrkor, syns ha planterats under ett tämligen begränsat skede mellan ca 1850 och 1910. Senare har parkplant. skett bl.a. i Sätra brunn, vid Seglingsberg och i Nora stad.

Massutsättning av bok i skogligt eller landskapsprydande syfte har sällsynt ägt rum. Så meddelas i Kongl. Maj:ts Befallninghafvandes femårsberättelse för åren 1861–65: "Å Köpings stads utmark har ifrån och med år 1861 ytterligare omkring 260 qvadratref blifvit planterade med lärkträd, björk, tall, gran och bokplantor." Stora bokbestånd i nutiden N Frösåker i Kärrbo (70-talet träd över ca 1 ha; ca 85–90 år gamla enligt 1976 räknade ringar på fällt träd), SV Västeräng på Ridön (ca 40 av Domänverket planterade träd över 0,4 ha, fridlysta 1960) samt 500 m N om Hedensbergs gård i Tillberga (bestånd över sammanhängande yta om ca 2 ha, enligt uppgift 1972 av skogvaktare U. Holmlund planterat omkring sekelskiftet). Sistnämnda bestånd, ett av de största i Mellansverige, har behandlats av MALMG. (1972c). I Sala förekommer bokar på en holme i Långforsen, varom DAHLG. (1950) upplyst: "Nuvarande professor H. Osvald --- omtalade för länge sedan i ett föredrag, att han märkligt nog hade funnit unga bokar växande på en holme i Långforsen. Lyckligtvis var jag närvarande och kunde upplysa om att det var en välmenande man, som hade planterat dessa bokar jämte en del ädla lövträd." Troligen = N. Kullerholmen: "6 buskartade småbladiga, i skärets mittlinje. En 5 m, en 3 m hög. 4.7.50." (Morander).

De största av författaren kända bokarna i Västmanland är följande:

Arboga: Ellholmens f.d. engelska park "Bokarna växer längs ena sidan av en allé, vars andra sida bildas av parklind. De först nämnda träden har befunnits mäta i brösthöjdsomkrets: 294, 196, 292, 270, 263, 198, 309 cm; ett avsides träd är endast 142 cm och kan möjligen vara en förvildad avkomling av de äldre träden." (MALMG. 1972a.) Denna park torde ha anlagts under slutet av 1700-talet.

Grythyttan: Mörttjärn, gammal torptomt Omkrets 360 cm i "brösthöjd", "Enligt en sägen planterad av en från 30-åriga kriget hemvändande soldat" (Grythyttan i ord och bild 1962, h. 13). Knappast så gammal men sannolikt planterad vid mitten av 1700-talet.

Norra Guldsmedshyttan: Hällsjötorpet (ca 200 m ö.h.) I en landsvägsallé av bok, parklind, lönn och lärk ingår sex äldre bokar, av vilka den grövsta 1976 var 208 cm i omkrets 1,3 m ö.m.(!).

Kärrbo: Frösåker "Frösåkersboken", planterad i S-delen av liten höjdås ca 300 m N herrgården: Omkrets 1916 drygt 3 m "vid brösthöjd", höjd samma år ca 22 m (DAHLG. 1917). Omkrets i april 1979 354 cm 1,3 m ö.m.(!). Trädet är avblåst ca 6 m ö.m. och har för ca 10 är sedan tappat den grova, understa gren, som syns på Dahlgrens bild. Flera unga, toppställda stammar utgår strax nedom brottstället på huvudstammen. Växer, i förhållande till på Dahlgrens bilder, tagna 1916, ej längre fritt utan trängd av sedan dess uppvuxna lövträd. Den omges bl.a. av några självsådda småbokar. Enligt en uppgift till Dahlgren av Frösåkers dåvarande ägare skulle trädet ha planterats på 1790-talet.

Rytterne: Åholmens f.d. engelska park "Den intressantaste delen af denna löfäng är bokdungen vid Adams Dahl, där boken först inplanterades, hvilket tycks hafva skett mellan 1760–1770. I denna bokdunge påträffas ett tjugutal stora kraftiga bokar, hvilka vid brösthöjd mäta en omkrets af 200–210 cm." (MALMSTRÖM & MALMSTRÖM 1912.) Enligt MALMSTRÖM (1910) 15 stora träd samt talrika unga bokar, från 2-åriga plantor till träd med brösthöjdsomkrets av 40 cm. "Nu finns endast några få [storträd] kvar, varav den grövsta 1948 mätte 270 cm. --- Ett rikt uppslag av ungplantor finns även. Bokarna har bildat ett bestånd, vilket närmast får karakteriseras som blandat, och i vilket boken ingår som dominant bland övriga lövträd." (LILJEBÄCK 1959.)

Västerås-Barkarö: Fullerö "Fulleröboken": Fridlyst som naturminnesmärke 1925 genom Västmanlands läns trädgårdsförenings tillskyndan: "En bok i huvudgårdens närhet, 12 m. väster om den bygdeväg, som leder till fiskarebostället, mätande i omkrets i brösthöjd 4,34 m, ett av ortens allra förnämsta träd." (VTÅ 1925.) Enligt en bild fyrstammig, delad omkring 2 m ö.m. Den fälldes sedermera, varvid stubben (1949) i omkrets mätte 700 cm (LILJEBÄCK 1959). Enligt M. FLOD. (1911) skulle boken ha beskådats av Linne (vid hans Fullerö-besök 1746). Detta är troligt. De äldsta bokarna vid slottet planterades 1720 enligt BARCH. (1772).

Västerås-Barkarö: Fullerö Möjligen jämnåriga med den ovannämnda men troligen yngre är "6 gamla parkbokar, numera fridlysta, varav en med en brösthöjdsomkrets av 265 cm (1949)" (LILJEBÄCK 1959). Återfinns ännu, nära Fulleröbokens växt pi., jämte självsådda ungträd, ÖSÖ slottet i parklundartad vegetation(!).