sjöfräken
Equisetum fluviatile
Mer information om arten

Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.

Första fynd

BERGIUS 1764 så som E. limosum (Grythyttan: kärrmark nedanför Loka hälsokälla).

Ekologi

Idiokorofyt. Hemerofil. Eurytrof vattenhelofyt: i oligotrofa vatten glesa-täta renbestånd från stranden ut till ca 0,5 m djup; i eutrofa d:o dels bälten mellan en inre, Carex-dominerad zon och en yttre Schoenoplectus-zon, dels - i långgrunda sjöar - ett yttre bräm, utanför t.ex. Schoenoplectus eller Phragmites australis. Stundom i blandning med endera eller båda. Amfibisk strandväxt i olika samhällen Allmän i limnogena kärr, liksom i geogena käll- och andra rikkärr, mellankärr, myrkant-fattigkärr och alkärr.

Apofytiskt i hemerob fuktängsvegetation, diken osv. I vissa fall tämligen torra, euhemeroba ståndorter, så som banvallar, foten av bergsskärningar, slänter, varvid rötterna torde stå i kontakt med vattenregimen i närbelägna diken, kärr m.m.

Substrat som ovan framgår växlande; fuktighetskrav högre än föregående arts. Kräver som sjöväxt enligt vissa källor organiska sediment, vilket är oriktigt: förekommer såväl på gyttje- eller dyartade sådana som på naken mineralbotten i de mest näringsfattiga källtjärnarna (t.ex. Norberg: Gladtjärn[!]).