HISINGER 1831 så som Arundo calamagrostis (Skinnskatteberg s:n). Först nämnd i Lohman manuskript [omkring 1780] såsom Rör respektive rör-wass¹ (Arboga: Gålsjöns stränder; Frösshammarsviken S Stora Tofta)?

¹ "Rör" hos LINNÉ (1745b, 1755) såväl Uppländka namn för Phragmites australis som släktnamn för Arundo. Som Lohman i sin uppräkning från Gålsjön även nämner "blad och Kålwass", torde "rör" syfta på någon tredje art - med hänsyn till ståndorterna snarast C. canescens.

Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Rikkärr-myrkant- och fattigkärr-myrkantsamhällen nära fastmarken. Vanligen i Sphagnum-dominerade fastmattor. I kalkrikkärret S Silvtjärn Norberg i yttre Sphagnum-Molinia-Convallaria-bälte. Alkärr och liknande sumplövskog. Gran- och blandskog av våt fräkenristyp, fuktig örtristyp, våt örtstarrtyp och fuktig-våt örrtyp. Hällkarsamhällen i skog. Diverse naturliga fuktängssamhällen, så som i övre geolitoralen på flacka mineraljordsstränder (även på strandhak och i strandkanter av annan, fast typ), i utkanterna av limnogena kärr och kärrängar, uttorkande lövskogsfuktsänkor m.m.

Som apofyt (vanligen ymnigt) längs kärrkanaler och å dikad kärrmark, i fuktiga skogsgläntor, längs diken (med intilligg. åkerrenar) osv. I regel anträffbar i hemerob fuktängsvegetation med måttligt starkt eller inget betestryck. Tilltar starkt under igenväxningens första faser.

Välneutraliserad, grund kärrtorv; lövkärrtorv och måttligt sur sumpskogshumus; fuktig-våt mull och humusrik, euhemerob mineraljord. Skugga (sällan blommande)-öppet ljus. STEEN (1957a) har poängterat, att arten i Uppland är synnerligen beteskänslig; detta en överdrift beträffande Västmanland.

Bildar ofta täta ruggar-stora, sammanhängande bestånd.