blekstarr
Carex pallescens
Mer information om arten

Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.

Första fynd

BERGIUS 1764 (Grythyttan: Loka hälsokälla).

Ekologi

Idiokorofyt. Hemerofil. Sluttande källkärr. I större sådana endast i källframbrottzon eller fastmarksövergångar. Samhällen i fastmarksövergångar av rik- och soligena mellan- och myrkantfattigkärr. Genomsilad skog av våt örtstarrtyp och örttyp. Frisk Pinus-Juniperus-Brachypodium pinnatum-vegetation på kalkrik morän. Diverse kalkskog på fuktig mark. Fragment av naturlig fuktängsvegetation, t.ex. på periodiskt översvämmade, glest bevuxna mineraljordstränder (övre geolitoralen).

Apofytiskt i svagt fuktig fuktängsvegetation av olika sammansättning samt i Bergslagen och Skogslåglandet. i frisk-torr, mesohemerob ängs- och gläntvegetation. Särskilt iögonenfallande inom kalkområden. I extremt uttorkningsexponerade ängsbackar i Bergslagen helst vid blockbaser.

Också på euhemeroba ståndorter som diken, dammkanter och annan starkt kulturpåverkad fuktmark. Främst i Bergslagen på torra ståndorter: skogsstigar, vägkanter, hyggen, igenväxande vallar, stundom järnvägsområden m.m.

På mineraljordsunderlag av skiftande textur i måttligt sur-alkalisk omgivning (Skugga-)halvskugga-öppet ljus.