14; sällsynt i Östra Västmanland, främst kring Mälaren samt lokalt vid Arbogaån, Dalälven, Kolbäcksån och Svartån. Troligen utgången på vissa gamla lokaler. I Svealand och Norrland utpräglad låglands- respektive kustart. Troligen beror frånvaron i Bergslagen och Västra Skogslåglandet mindre på klimatskäl än på trofiska förhållanden. Sällsyntheten inom förekomstområdet till en del nog orsakad av ståndortsbrist. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
POST 1844 (Köpingstrakten) och Wall hos FRIES 1844 (lokal 8).
Ekologi
Idiokorofyt. Något hemerofil. Tycks i vissa fall ha setts i potentiellt naturlig vegetation (jfr lokal 9), av likartad sammansättning som på hemeroba lokaler: glesa isoetid-samhällen På låglänta, tidvis översvämmade mineraljordsstränder i anslutning till eutrofa-mesotrofa vatten.
Föredrar moigt-sandigt underlag (lokal 2, 3, 6, 7, 8, 9, troligen flera). Om bättre anpassad till lera, hade den säkerligen varit vanligare.
Lokaler
Elatine hydropiper s.lat. och s.str.:
Mälarområdet: Arboga 1 Kråkdikets utlopp [1800-talets slut] (J. A. Afz. enligt SAM. 1925)†. 2 Ålhammars udde 1948 (Mor.). Kungs-Barkarkarö/Kung Karl 3 Kungsör [åsstrand] 1893 (Vict., GB. LD, S). Kolbäck 4 Ladugårdssjön (EK 1966). 5 Kärrbo s:n [= Springsta brygga, där F. samlade E. triandra?] 1848 (Forel., S). Köping 6 Köpingsåns utlopp 1900 (Sved. enligt SAM. 1925; SBG). 7 Malmön (Strandberg enligt d:o). Västerås S 8 "sistlidne sommar på en uplandning af Svartö[å]n helt nära Vesterås" (Wall: se ovan) - 1846 (Åkerman manuskript: Svartån vid Sandbergs torp) = ovanför kvarnen [Karlslunds kvarn] på holmarna [1840-talet] (Ahlm enligt SAM. 1925).
Skogslåglandet: Möklinta 9 Östra Bännbäck, grund bukt i Dalälven N Herrgårdsbäcken (Loh. enligt SAM. 1925) -76(!). Ramnäs Kolbäcksån med omgivning kring Ramnäs tätort: 10 Lilla Nadden (EK 1966) - (ERIKSS. 1967a). 11–13 Kraftstationen; Lillån; Mellan Stora och Lilla Nadden (ERIKSS. 1967a).
[Fynd vid Kolbäcksån i Hallstahammar S på lerstrand enligt MALMG. (1970) torde ha gällt förkrympt Callitriche-art.]