Allmän på Mälarslätten; spridd i nedre skogslåglandet. (27 lokaler); strölokaler i övre skogslåglandet. och Nedre Bergslagen. Frånvaron i de övre och västra delarna torde i de högst belägna trakterna orsakas av ogynnsamt (vår)klimat, i övrigt kanske främst av spridningsslump. På nuvarande nordligaste lokalerna riklig (10) och varaktig (29). Utbredningstyp: S3.
Första fynd
Kalendarium i Bihang til N:o 18 af Wästerås Stifts-Tidningar 1770 (Västeråstrakten: " Den 18 [maj] hade Ornithogalum luteum mäst blommat ut").
Ekologi
Troligen idiokorofyt. Mycket hemerofil. Vitala bestånd i vår tid ovanliga i potentiellt naturlig omgivning, endast i Mälarområdet. Nästan så bl.a. i Rytterne: Kroneksbacken, obetat ekbryn mot öppet bergskrön(!). I naturlandskapet kanske i liknande lövgläntvegetation (även brand- och stormluckor i ängslövskog). I fullt sluten, tågdynamisk, frisk ädellövskog likaså sällsynt i Mälarområdet men förefaller där reliktisk (sparsam, ej blommande, troligen borttynande), t.ex. Västerås-Barkarö: Ekuddens lund. Strandnära ängsskog på något växelfuktig mark med snabb förnanedbrytning kan hysa mera riklig förekomst av vårlöksblad, så som Irsta: Gäddeholm, Västerås-Barkarö: Stengrundet V-ut(!), men blomningen uteblir också här eller ger blott enstaka blommor av vitgrön färg. På Mälarslätten här och var i bäckdalar med Alnus glutinosa-samhällen, varvid blomning inskränks till kulturskapade bryn och gläntor.
För övrigt överallt främjad av kulturingrepp: betad/obetad, frisk lövglänt- eller utglesad lövskogsvegetation, så gott som alltid med hassel, ädla lövträd eller fruktträd (ek- och askhagar, lövbryn, parklundar och smärre bydungar, park- och kyrkogårdsgräsmattor, alléer, lövhäckar osv.). Sällan på ståndorter, som ej påverkas av de nämnda lignosernas lövförna: frisk ängsvegetation i kulturområdenas å- och bäckbrinkar; äldre, trädfria gräsmattor (kan vara riklig). I euhemerob vegetation sällsynt: några gånger sedd av mig som rabattogräs (bl.a. i Västerås stad) eller kolonisatör av övergivna potatis- och andra trädgårdsland samt i äldre landsvägsdiken m.m. dit den vanligen spritts från närbelägna lövhagar.
Edafiskt krävande, bunden till välutbildad, frisksvagt växelfuktig mull (vanligen lövmull enligt ovan). Underlag skiftande. Måttlig skugga–öppet ljus. Betesgynnad vid måttligt starkt betestryck (undviks av såväl hästar som kor). Gynnas också av gräsklippning, insatt sedan bladen börjat vissna.
Sedan 1700-talet starkt ökad, övervägande xenofytisk spridning i samband med anläggandet av engelska parker och nya trädgårdar. Härvid främst införd med gräsmattsfrö och park- och fruktträd medföljande jord. Svår att påvisa, men som spridningsväg är dessutom avsiktlig inplantering inte utan betydelse (ännu förekommande, t.ex. 17). Som odlad blir den ofta bofast och frösprids lätt till passande ståndorter i omgivningen. Ofta riklig. I gamla gräsmattor ibland väldiga bestånd (särskilt 22 och 27; på sistnämnda delvis överjordad 1978 av ordentlighetsskäl).
Lokaler
Nordligaste och västligaste lokaler:
Skogslåglandet: Bro N 1 Våsjö, f.d. potatisland(?) 1978(!). Fellingsbro N 2–4 Ekebyhammar; Sörbyholms herrgård; Tåjebäckens slänt N kyrkan 1978(!). 5 Enligt säker uppgift förr i bäckslänt S Finnåkers skola, utgången vid stentippning under vägbygge. 6 "Åbylundsbacken" [V om Åby?], i anslutning till hasselbestånd 1928 (Broddesson manuskript). Haraker 7 Murtorpet 800 m Ö-ut 1956 (Waldén). 8 Svanå herrgård 1978(!). Hed 9 Bernshammar (Lorichs enligt SAMUELSSON 1923a) -78(!). Karbenning 10 Högfors herrgård, trädgården 1978(!). Kila 11 Kila s:n (Bergstrand enligt WALL 1852) -1978(!: Sätra brunn, tomt). Kumla 12 Österby 1978(!). Lillhärad 13 Slagårda 1978(!). Odensvi N 14 Kölsta 1958 (Hamrin)-78(!: Kölstaåns ravin i betad klibbaldunge). Ramnäs 15 Herrgården (Almquist)-78(!). 16 Kyrkan (ERIKSSON 1967a) -78(!). Romfartuna N 17 Vagersta, gräsmatta, för 40 är sen inplanterad från närbeläget dike 1978(!). Sala 18 Josefsdal, gräsmattan 1978(!). 19 Väsby kungsgård (DAHLGREN 1923) -78(!). Surahammar 20 Lisjö herrgård 1913 (Du Rietz enligt SAMUELSSON 1923a) -78(!). 21 Olberga 1956 (Almquist). 22 Västsura 1956 (Almquist)-78(!). Västerfärnebo 23–24 Hällby; Norrgärsbo 1978(!). Västra Skedevi 25–26 Eriksberg; Näs 1978(!). 27 Västlandaholm (Lönnerblad enligt SAMUELSSON 1923a) -78(!: rik förekomst tillsammans med ek i allé, hagmark, gräsmattor m.m.).
Nedre Bergslagen: Guldsmedshyttan 28 Siggeboda 1000 m N-ut 1958 (Sundholm). Västanfors 29 Semla [ca 1940] (Folkeson) -78(!: lövhäck och intilliggande gräsmattskant i N, sparsam).
[Dessutom en uppgift från Kumla kyrka (Ander enligt SAMUELSSON 1923a), där arten 1978 endast sägs odlad på en grav.]
