Glest men i kulturtrakter troligen tämligen jämnt spridd(-tämligen sällsynt) i hela området. Frekvensen bestäms i hög grad av tillgången på lämpliga ståndorter (grunda småvatten). Utbredningstyp: U.
Första fynd
POST 1844 (Köpingstrakten: passim). Post 1841 (Kungs-Barkarö: damm vid N. kungsladugården; Köping: Norsa bäck; S).
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Eutrof-mesotrof vattenväxt i grunt, lugnt läge. Företrädesvis i kulturskapade vattensamlingar (diverse dammar, vattenfyllda brott, större diken - gärna kärrdiken). Flera uppgifter från näringsrika, grunda sjödelar: Irsta: Ångsjön 1884 (A. E. Luhr, S); Kolbäck: Strömsholms våg (Lundman enligt SAMUELSSON 1923a) - enda kända Mälarlokal; Kila: Ljömsebosjön (NORDIN 1966); Nora N: Nora[sjön] 1864 (H. W., LD) -1923 (K. Holm, LD); Sala: Långforsen (DAHLGREN 1923); Fläckebo: Fläcksjön 1973(!); Säterbo: Kvarnsjöns SÖ-vik 1953 ([Hamrin enligt] LÖFGREN 1980b); Västerfärnebo: Bysjön och Gårbarken (båda sänkta) 1950 (Lohammars manuskript), Hörendesjön [ca 1950] (Nordin).
Känd för att starkt fluktuera i individmängd. Detta förhållande uppmärksammat på ett par lokaler i Hallstahammar S åren 1967–69 (MALMGREN 1970).
Lokaler
I landskapets nordligaste delar känd från: Ljusnarsberg Högfors i ån [1923] (G. Täckholm, S). Ö. Boms kalkbrott 1976(!). Möklinta 3 Vivastbo, torvdike nära sjön 1923 (Lohammar, UPS). Norberg Norbergs s:n [1840-talet] (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1923a; JOH). Flängan [bydammen] (NORDIN 1959). Skinnskatteberg †Brobykärret (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a). Västanfors Fagersta bruks prydnadsdamm + tilloppets damm, riklig 1978(!). Västerfärnebo Se ovan. Västervåla Dunshammar, ny damm i f.d. åker, riklig 1974(!).