50; spridd på Mälarslätten; hittills tio lokaler i Skogslåglandet Bofast. Har ej nått sin potentiella utbredningsareal. Starkt samband mellan nuvarande utbredning och förekomst av parklundar, engelska parker och andra subspontana gårdslövdungar. Odlingsintensitet störst i SÖ. Utbredningstyp osäker.
Första fynd
Degelius (lokal 7) och Morander (8) enligt DAHLGREN 1949. Danielsson 1891 (Västerås: Labansberg; S).
Ekologi
Epökofyt. Vanligast i diverse mesohemeroba ädellövskog vid bebyggelse enligt ovan. På några lokaler liknande lövdungar av annan sammansättning, t.ex. ung aspdunge vid Mycklinge f.d. hpl i Tillberga S; glänta i lövbryn S Fiholms förfallna trädgård (båda !). I uppväxande barrskog i S. skogen i Arboga (mycket gammal ödetomt)(!). För övrigt i gamla ödeträdgårdar och ovårdade tomtgränser.
Frisk-tämligen torr mull, helst välutbildad (ädel)lövmull. Eljest föga edafiskt anspråksfull. Underlag skiftande mineraljord. Skugga-svag skugga.
Ergasiofygofyt. Sen neofyt. På 1800-talet endast primärlokalen. Ännu omkring 1930 blott få fynd, okänd på välbesökta lokalen med nu rika bestånd som Fiholm, Fullerö, Johannisberg i Lundby m.fl. Tycks fortfarande på 1950-talet ha varit sällsynt, dock förbisedd. Allt tyder på, att den ej (så som särskilt hävdats av SERNANDER 1931, 1933) i Mellansverige varit en redan på medeltiden allmän odlad kloster- och medicinalväxt. Tvärtom syns den ha fått nämnvärd betydelse som park- och trädgårdsväxt först under 1800-talets slut för att sedan intill vår tid grad vis öka i popularitet (också i Västmanland regelbundet saluförd under 1970-talet). Torde ha ansetts sällsynt av A. E. Luhr, som 1882 för sitt herbarium samlade den i Kärrbo: Lindö, "in horto" (LUHR). Först måhända odlad i Åholmens trädgård i Rytterne (REUTERHOLM 1796), i vilkens parklund den ännu lever kvar (ymnigt i gläntor). Övriga, längre tid kända bestånd är följande: Irsta: Hagbyholm i parken 1913 (Wollert, VÄ) -76(!: eklund S gården, väldiga mattor); Lundby: Johannisberg 1939 (Hedberg, UPS) -70-talet(!: riklig i parklunden); lokal 8. I samband med tilltagande odling nu troligen stadd i viss, fort satt spridnong. Bildar oftast stora-vidsträckta, sammanhängande mattor.
Lokaler
Följande lokaler i Skogslåglandet: Hed 1 Bernshammars park, av gammalt 1981 (Lorichs). Fellingsbro N 2 Finnåkers f.d. brukspark, 400 m2 1977 (Löfgren). 3 Åtorpet (1977(!). Kila 4 Simanbo, brynet av almdunge 1977(!). Kumla 5 Parklund vid prästgården 1978(!). Linde S 6 Staden 1957 (Nylund)-80(!: Kyrkbergets subspontana ädellövlund, flerstädes, bl.a. täckande matta om cirka 400 m2). Sala 7 Nära Nöthagen (Gravhagen) (se ovan). 8 Bakom Skuggans ladugård (se ovan) -78(!: parkartad ödeträdgård). Västervåla 9 Engelsbergs bruksherrgård, parklunden 1974 (MALMGREN 1975: Fa 33). Surahammar 10 Skogsbruksskolan i Västsura, lönnpark 1978(!).
