Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.
Första fynd
HISINGER 1831 (Skinnskatteberg s:n). Afzelius manuskript 1801, med ? (Surahammar: Ståltorps gästgivargård).
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. I samma samhällen som A. aequalis, men långt vanligare. I eutrof, hemerob strandvegetation (nedre geolitoralen och motsvarande), vid källavflöden m.m. nästan konstant. Lika vanlig på åtskilliga, fuktiga, euhemeroba ståndorter: diken, gödselstäder, sidlänta åkerdelar; ej sällan på vårtiden svagt översilade markhällar (i regelrätt klippängsvegetation). Även på euhemeroba ståndorter stundom i torrt läge: bangårdar, i Bergslagens åkrar (ej vanlig).
Ekologiskt lik A. aequalis men tycks mera uttorkning tolerant och eventuellt mindre beroende av hög humushalt i substratet. Möjligen mera översvämningskänslig.