vitblära
Silene latifolia
Mer information om arten

Spridd (-tämligen sällsynt) i Västra Bergslagen och på Mälarslätten; några förekomster i Skogs). Av allt att döma klimathärdig och delvis tämligen beständig i hela området. Den splittrade utbredningen tycks helt och hållet bero på spridningsslump och tyda på ofullbordad utbredning Utbredningstyp: pU.

Första fynd

POST 1844 ss. Melandrium vespertinum (Köpingstrakten: sällsynt). Post manuskript c 1843 (Köping: Köpingshus).

Ekologi

Epökofyt. Några fynd i vad som närmar sig mesohemerob vegetation: Sala: Gruvbyn [S Stens Botten], markhällar av kalksten samt angränsande örtbacksfragment i länge betad hage, tämligen många (av betning stympade) ex. 1976–78(!); Ridön i Västerås-Barkarö, "åkerholmar" Ö och NÖ Västerängs gård (KERS 1978). I det förra fallet således edafiskt gynnad, i det senare temperaturklimatiskt. Eljest euhemeroba ståndorter, oftast i nära anslutning till bebyggelse: ruderat ängsmark i kulturgränsen eller jordblottor i sådan, gräsbevuxna renar, vägkanter, sandiga- grusiga skärningar och slänter (helst på åsmaterial), ladugårdsbackar och grus invid ekonomibyggnader, annan tomtmark (ödetomter, häckar, hallonsnår m.m.), stations- och spårområdet. På lokal 59 och 60 riklig runt potatisland.

Edafiskt måttligt krävande. Ej nämnvärt calcifil. Tycks undvika lera. Konkurrenssvag. Ljusälskande.

Xenofyt. Troligen neofyt. Ett par äldre fynd i vallar (Grythyttan: Västgöttorpet 1918 [Segerström, S] lokal 29) antyder, att arten till stor del kan ha införts med främmande frövaror, kanske delvis med blomfrö. Spridning vore då övervägande tämligen sen (1700-talet-). Om frekvensen på 1800-talet finns inga klara uppgifter (här och där enligt Iverus 1877). Har troligen ökat något sedan dess men nysprids numera föga. Dock funnen under 1970-talet i anslutning till ett par nyanlagda gräsvallar (35, 41a). På vissa lokaler mer eller mindre varaktig (jfr 4, 16, 20–23, 27, 34, 40, 42, 48, 49, 56, 60); ibland tydligen obeständig, också inom samma region och på ståndorter av likartad beskaffenhet. Ofta föga individrik, stundom mera riklig (t.ex. 15, 22, 59, 60) -ymnig (8).

Variation

Forma petalis quadrilobatis (på vardera sidan om de primära kronbladsflikarna en 2–5 mm lång, snett uppåtriktad biflik): Antydning till bitlikar är en inte helt ovanlig företeelse, vant. begränsad till vissa individ i ett bestånd (t.ex. lokal 8 och 22 ovan). På beskrivning ovan passar ett bestånd in, som växer på lokal 4 (längs ståltrådsstängsel i grus vid nytt småindustriområde) 1977(!, UPS).

Lokaler

Iakttagen på följande lokaler sedan 1950:

Mälarslätten: Arboga 1 Fredshammar (Frösshammar) 1955 (Almquist). 2 Gårdhammar 1977 (Löfgren). 3 †Hamnen 1976 (Löfgren). 4 Koberg 1944 (Fridell, ARB) -77(!). 5 Måla 1955 (Almquist). 6 Torsudden 1973 (Löfgren). 7 Ås 1956 (Almquist)-77 (Löfgren). Badelunda 8 †Hälla vägskäl, täktslänt 1977(!). Björksta 9 Grindtorpet 1978(!). 10 Orresta station 1960 (Almquist)†. Björskog 11 Åsta [1950-talet] (Hamrin). Bro S 12 Ekeby 1956 (Ham). Hallstahammar S 13 Samhället 1955 (Almquist)-(MALMG. 1970: tillfällig). Himmeta S 14 Tveta Ö-ut 1958 (Hamrin). lrsta 15 Torpet Halsen på Björnön 1971–78(!). Jfr följande hybrid. K-Bark 16 Hamnen N-ut 1929 (Kierk, OREB) -50 (Almquist: Borgvik). 17–19 Kungsudden; Ulvesund N-ut; Örsås udde 1949–50-talet (Hamrin). Kung Karl 20 Stationsområdet 1904 (Hamrin)-56 (Almquist). Tycks nu (1978) utgången; bortsprutad? Kolbäck 21 Borgåsund (1950-talet) (Almquist)-77(!). 22 Strömsholms våg (Lundman enligt S A M. 1923a)-77(!: S om bron riklig längs banan). 23 Stuteriet (Lundman enligt SAM. 1923a)-77(!: fl.). 24 D:o 300 m N-ut 1977(!). Köping 25 Bangården [1950-talet] (Almquist)-77(1). Lundby 26 Bäckby ödeträdgård 1977–78(!). Medåker S 27 Tveta (Lundman enligt SAM. 1923a)-77 (Löfgren). Munktorp S 28 Åksta (Lundman enligt SAM. 1923a) [1950-talet] (Almquist). 29 Sjöhagen 1960 (Almquist). Romfartuna S 30 St. Gesala 800 m V-ut, ny åsskärningar flerstädes 1976–78(!). Rytterne 31 Horn (Lundman enligt SAM. 1923a) [1950-talet] (Almquist: Hornsvik)(†). 32 Kronängen (Rytternsäng) 1972(!). 33 Kvicksund (Lundman enligt SAM. 1923a) [1950-talet] (Almquist). 34 Strömsholms station (Lundman enligt SAM. 1923a) -77(!). Sankt Ilian 35 Apalby-bäcken invid nytt övningsfält 1977(!). Säterbo 36–37 Findla gård; Gravudden Ö-ut 1977 (Löfgren). 38 Sjölunda (1950-talet) (Almquist). 39 Tyringe [1950-talet] (Hamrin)-77 (Löfgren). Tillberga S 40 Hällby 1955 (Almquist)-77(!). Västerås 41a-b Staden: Lögarängsbadet Ö-ut, hagtornshäck 1973(!); Lantvärnsgatan, öderabatt 1978(!). Västerås-Barkarö 42 Askö 1925 (Håkansson manuskript) -77(!: slänt i närfålla N gården). 43 Fullerö slott, ladugårdsbacken m.m. 1973(!). 44 Holm ca 200 m N-ut, landsvägenren 1973(!) + uppfarten till Eriksbo plantskola, dikesslänt 1978(!). 45 Kyrkbyn 1977(!). 46 a-c Ridön: Enreservatet V Kurö gård; Oppgården; Västeräng flerstädes (KERS 1978). 47 St. Sandskär (d:o).

Skogslåglandet: Sala 48 Broddbo station [1950-talet] (Almquist)-76(!: liten slänt mot spårområdet). 49 Gruvan 1917 (Dahlgren, UPS) -76(!: bebyggelseområdet). 50 Gruvbyn (se ovan) 1976(!). 51 Kolarhagen [1950-talet] (Almquist). 52 Lokstallet 1960 (Almquist). Ej återfunnen(!). 53 Mellandammen (1950-talet] (Almquist). 54 Sala tullar (LEN. 1888)-77(!: inom stadens område). 55 Spånga vid järnvägen 1957 (Almquist).

Nedre Bergslagen: Grythyttan 56 Björskogsnäs 1918 (SEGER. 1923)-70 (O. Erikss.). 57 Boviksnäset 1956 (Almquist)(†). 58 Grythyttan. sin 1956 (Almquist)†. 59 NÖ Kvarntorpet (S Loka hpl) 1976(!). 60 Limbergsfallet (Limbergsåsen) 1956 (Almquist)-76(!). Linde N 61 Siggebohyttans gård 1978(!). Viker 62 Dalkarlsberg 1957 (Almquist). 63 Kopparskallen 1955 (I. And.).

Övre Bergslagen: Hällefors 64 Hällefors sin 1956 (Almquist)†. [Enligt Lindberg, 1958, allmän i Hällefors.] Ljusnarsberg 65 Hörkens f.d. sin, gammal ödeträdgård 1978(!). 66 Finnhyttan 1956 (Hamrin).

karta