Fries enligt HARTMAN 1843 (lokal 2). Källan framgår av FRIES' Mantissa III (1845): " 1842 sat copiose ad Frösåker, Westmanniae, Lib. Bar. Gyllenstjerna." Tidigaste funna herbarieark av Gyllenstjerna 1843 från denna lokal (UPS, UPSV).

Idiokorofyt. Hemerofob (jfr dock lokal 7a). Knappa ståndortsuppgifter, av vilka kan utläsas, att den setts i slutna ängsskogssamhällen på måttligt sur-alkalisk, mullartad, troligen frisk, på 2 eventuellt svagt växelfuktig mark. Underlag skiftande mineraljord. Kanske bunden till gamla skogsekosystem. Skuggväxt.

Även om arten ofta uteblir ovan jord (särskilt i de fall, då den är fåtalig, dvs. då mängden underjordiska rotstockar och utlöpare är liten; jfr t.ex. FRISENDAL 1910), tycks den långa frånvaron på några då och då återkontrollerade lokaler (t.ex. 1, 2) tyda på, att den där dött ut. Kulturbetingade ståndortsförändringar kan ha bidragit (jfr lokal 2) men också insamling för bytesverksamhet. Regelbunden blomning på en och samma lokal har också påvisats: "flera år till 1873, sedermera ej återfunnen" (lokal 1 enligt Anonymus manuskript 1860–80-talet); "fortvarar ännu, och har jag alla år sett circa tio exemplar" (lokal 2 enligt A. E. Luhr 1846/47, UPS). I övrigt sannolikt mest enstaka-fåtalig.

Mycket sårbar. Känslig för modern skogsdrift i dess olika former.

Mälarslätten: Arboga 1 Kalkugnsbergsskogen (Källängen, Ellholmens ägor) 1860 (J. A. Afzelius enligt FRISENDAL 1910 [felläst av F.: Ekholmenl] -73 (J. A. Afzelius, UPS, 2 ark, 4 ex.) -79 (J. A. Afzelius, S). Publicerades först av IVERUS (1877): "i skogen vid Källängen nära ruinerna af en kalkugn". Osäkert, om han själv såg den där. Kärrbo 2 Frösåker (Vretbo skog; "ungefär halfvägs mellan Vretbo och Fröholmen, nära sjöstranden" enligt A. E. Luhr, UPS), "i löfskog" (okänd samlare, LD) 1842 (ovan) -1892 (A. E. Luhr, UPSV). Sedan ej återfunnen. Från nämnda skede föreligger 24 bytesark med inalles 63 ex. (GB, LD, JOH, S, UPS, UPSV). 10 av de 11 daterade arken samlade 1843–50. Växtplatsen kanske inom Harkies nya stugområde eller i ett vid deltas Ö. kant beläget, strandnära blandskogsavsnitt på svagt källdragspåverkad lera: ek, ungaskar, hassel, try, tibast; dominerande i fältskiktet Oxalis, i bottenskiktet fläckvis Rhytidiadelphus triquetrus och Plagiomnium undulatum. Neottia återfunnen 1978 nära denna plats(!). Stor del av strandskogen mellan Vretbo och Fröholmen hade förmodligen under 1800-talet liknande karaktär. Allt nu ung, översluten-risig, planterad granskog, där Epipogium är otänkbar. Säterbo 3 Mellan Hjälmare docka och Kvarnslussen (Iverus 1877).

Skogslåglandet: Skultuna N 4 SÖ Kilåsen (skogvaktare N. Andersson enligt WALLDÉN 1955).

Bergslagen: Hjulsjö 5 Finnfallet (B. Andersson enligt BINNING 1921). Hällefors 6 200 m N "o" i Nytorp 1951 (Lindberg). Viker 7 Näsmarkerna: (a) Nära Tullportaberget, kalkpåverkad skog med inslag av lind och hassel, på jordhög framför rävgryt, 6 ex. 1954 (T. Krey, muntligt meddelat 1976). Ej återfunnen. Publicerad av LINDSTEN (1956: Älvhyttan-trakten). (b) Tullportaberget, örtrik, kalkpåverkad granskog, 1 ex. 1966 (T. Koponen enligt KRUSENSTJERNA 1967). Underlag på dessa lokaler morän.