Tämligen allmän på Mälarslätten; spridd i östligaste Skogslåglandet; för övrigt tämligen sällsynt funnen i alla regioner. Som vildväxande möjligen härdig ännu i Övre Bergslagens lågtrakter. Den för nuvarande lägre frekvensen i Norra och Västra Västmanland sammanhänger troligen till en del med lägre odlingsfrekvens där. Gynnas troligen av Sydöstra Västmanlands kontinentala temperaturklimat. Trolig utbredningstyp: S2 (pS1?).
Första fynd
DAHLG. 1911 (Sala: Skuggan; sockenkyrkan). C. Indebetou 1883 (Kila: Sätra brunn; S). På sistnämnda lokal ännu flertalig, på Salalokalen inte återfunnen.
Ekologi
Epökofyt. (Potentiell agriofyt?) Genomgående funnen mer eller mindre nära bebyggelse. Besätter där huvudsakligen torra, vegetationsfattiga, euhemeroba ståndorter: skärningar, brofästen, sandtag, vägkanter, grusplaner, kyrkogårdsgångar, utfyllnader. I Bergslagen gynnad av slaggvarp, t.ex. Ramsberg N: Ramshyttan(!), känd sedan 1920-talet, och lokal 7, 8. Enstaka fynd på bangård (lokal 4) och i torr åsgräsmatta (Malma kyrkbacke[!]). Också ett antal bestånd i mesohemerob torrängsvegetation, mest klippängsd:o (markhällar, backberg). På några lokaler i nästan potentiellt naturliga samhällen i lövträdsbevuxna småbergs och bergpallars gläntor eller på deras trädfria krön: Kila: Sätra brunn; Sankt Ilian: Bjärby gård N-ut; Västra Skedevi: Snarhem Ö-ut (alla !).
Ekologiskt lik Sedum acre.
Ergasiofygofyt. I vissa fall från början utplanterad, i andra till synes på egen hand fröspridd, t.ex. på hällar, belägna i betesmark eller vid åkrar: Björksta: Almsta, Fellingsbro: Nyckelby 500 m N-ut, Kila: Limsta och Lånsta, Kungsåra: Kungsbynhagen, Odensvi S: Kävlinge m.m.(!). Odlad vid Engelsbergs herrgård 1841 enligt exemplar i G. C. Timms trädgårdsherbarium. Förvildad främst under 1900-talet, då den i stor skala använts som mur- och stenpartiväxt. Under 1800-talet, förutom på primärlokal, endast känd vildväxande i Grythyttan: Grythyttehed 1894 (Sved., SBG). Ibland på euhemeroba ståndorter tillfällig, annars i stor utsträckning nog bofast. Längst känd i Kila: Sätra brunn 1883 (se ovan) -78(!: nu ymnig på alla hällar och småberg); Kungsåra: Klockargården i beteshage 1919 (A. Joh., S) -77(!). De flesta fynden från 1970-talet (ett antal i Arboga genom Löfgren samt för övrigt 69 av författaren nyfunna lokaler).
Lokaler
Nordligast:
Skogslåglandet: Karbenning 1 Södra Örbäck 1977(!). Sala 2 Mellan Silvköparen och Olof Jons damm, bergpall 1977(!). 3 Skälby 1957 (Almq.).
Bergslagen: Hällefors 4 Hällefors stationsområdet 1976(!). 5 Klockarbäcken, utfyllnad 1956 (Almq.) 6 Nytorp 1958 (Lindberg). Ljusnarsberg 7 Kopparberg, bäcken V Stora Gården, gammal slaggbrink 1978(!). Norberg 8 Strax Ö Bråfors, slaggvarp 1977 (Norrsv.). Skinnskatteberg 9 Kyrkberget, ymnigt 1975(!).
