Allmän på Mälarslätten; spridd–tämligen sällsynt i skogslåglandet (38 lokaler); några fynd i Nedre Bergslagen, bofast, åtminstone i sjö- och ådalar (lokal 30: 160 år). Frånvaron i de högsta områdena i V och NV beror möjligen på ogynnsamt temperaturklimat, den låga frekvensen i mellanregionerna sannolikt mest på ojämn diasportillförsel. Liksom G. lutea riklig också i N (särskilt 5, 30). Bättre än denna anpassad till ett nordligt kontinentalt klimat (Hultén 1971). Ovan Mälarslätten dock så gott som enbart tomtsynantrop (parker, kyrkogårdar, gräsmattor osv.). Utbredningstyp: S3.
Första fynd
Wahlenberg 1824 så som Ornithogalum minima (lokal 31). Först nämnd i Wahlenbergs manuskript 1821 efter ex., sedda i Hisingers herbarium: "är funnen vid Broby, men icke luteum."
Ekologi
Troligen idiokorofyt: naturliga lövglänt- och klippängssamhällen i lundomgivning, t.ex. Rytterne: Kroneksbacken, öppet hällkrön i ekskog(!).
Nästan uteslutande som apofyt eller reliktapofyt med ekologi lik G. luteas med vilken den ofta samväxer i SÖ. I förhållande till denna än mer ljuskrävande, konkurrenssvag samt besvärad av onedbruten lövförna och oslagna ängars fall av dött fjolårsgräs. Som relikt i sluten ängsädellövskog därför numera blott sporadisk, vanligen sparsam och ej blommande. Fåtalig också i lättgallrad, svagbetad dylik. Genom sin förmåga att snabbt fullborda vegetationsperioden samt genom sina mindre krav på jorddjup bättre anpassad till starkt uttorkande mark; på Mälarslätten ej sällsynt i mesohemerob klippängsvegetation (såväl på lövfallspåverkade hällar som på helt friliggande markhällar i betesmark m.m.). Riklig i skrevor och på avsatser på Kobergs kalkberg i Arboga. Saknas i regel i örtbacksvegetation, kanske på grund av för låg mullhalt. Euhemeroba ståndorter: Liksom G. lutea sällsynt i rabatter, till skillnad från denna också ganska ofta på grusgångar och gårdsplaner, påverkade av lövfall från ädla lövträd (parkträd).
Beträffande spridningsekologi, abundans m.m. som G. lutea.
Lokaler
De nordligaste och nordvästligaste lokaler är:
Skogslåglandet: Fellingsbro N 1 Grönbo 1946 (R. Granberg. ARB) -78(!). 2 Rockhammars herrgård 1928 (N. af Geijerstam i Broddesson manuskript) -78(!: parken, sparsam). Fläckebo 3–4 Gussjö by; kyrkbacken 1978(!). Gunnilbo 5–6 Bockhammar flerstädes, riklig; kyrkan på muren under parkträd 1978(!). Haraker 7–8 Kättsta park; Svanå herrgård 1978(!). Hed 9 Bernshammar (Lorichs enligt SAMUELSSON 1923a) -78(!). 10 Karmansbo herrgård (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a). Kila 11 Sätra brunn 1918 (Mörner enligt SAMUELSSON 1923a) -78(!). 12 Kyrkogården, sparsam 1978(!). Kumla 13 Kyrkskolan och S kyrkan 1978(!). Linde S 14 Yxe herrgård, lövhäck, grupp 1978(!). Möklinta 15 Kyrkogården flerstädes 1978(!). Ramnäs 16 "i parken vid disponentbostaden" 1925 (Wollert, VÄ) -78(!). Även närbelägen slänt mot järnvägen 1966 (Björkman manuskript). 17 Kyrkogården 1956 (Almquist) -78(!). 18 Kyrkbyn 1956 (Almquist) - (ERIKSSON 1967a). Ramsberg S 19 Gammelbo herrgård, nyare gräsmatta, liten koloni, ej odlad 1978(!). Sala 20 Dalen [Josefsdal] (DAHLGREN 1923) -78(!). 21 Gruvan [1880-talet] (Hedbom manuskript). 22 Skuggan (DAHLGREN 1923) -78(!). 23 Bortom Strömbacka, "fullt kring en lada" 1920-talet (NÄSMARK 1960). 24 Intill Sala s:ns kyrka, gammal gräsmatta 1978(!). 25 Väsby kungsgård 1890 (Danielsson, S) -1978(!). Västerfärnebo 26–27 Brunsala; Ö. Västerbykil 1978(!). Västervåla 28 Kyrkogården 1978(!).
Nedre Bergslagen: Norberg 29 Bjurfors 1912 (SAMUELSSON 1923a) -40-talet (Sundin: trädgård och landsvägskant). Skinnskatteberg 30 Broby (Wahlenberg som ovan; HISINGER 1831) -1978(!: riklig i allégräsmatta och andra gräsmarker, nu även i den närbelägna bruksherrgårdens parkgräsmatta). 31 Främshyttan (WAHLENBERG 1824)†. 32 Uttersbergs herrgård (HISINGER 1832b) -1978(!).
