53 kända lokaler, numera utgången på ett 20-talet Ännu glest spridd runt Mälarens stränder, därovan ett fåtal lokaler längs Kolbäcksån och Svartån (inom Västerfärnebo) samt i Nedre Bergslagen. I sistnämnda område åtminstone i vår tid kalkgynnad, i sin helhet tydligt eutrof. Då arten har många lokaler bl.a. i nordligaste Finlands inland, syns edafiska faktorer i första hand vara bestämmande för den ojämna utbredningen i Västmanland. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
HIS. 1831 (lokal 53).
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Sällan på andra ståndorter än sådana som långvarigt utnyttjats för slåtter/extensiv betning och som ännu präglas härav: Vanligast limnogen, tidvis översvämmad, däremellan ej starkt upptorkande, eutrof fuktängsvegetation av skiftande sammansättning: Carex cespitosa-samhällen (lokal 10, kanske 52), Salix-Calamagrostis canescens-samhällen (19), högörtrika samhällen med Lysimachia vulgaris, L. thyrsiflora, Iris pseudacorus, Thalictrum flavum m.fl. (9, 26). Dessa nu övergivna som fodermarker och vanligen stadda i långsam igenväxning. Ännu i " lågängar" (betade, förr också slåttade, lågvuxna ört-graminid-samhällen), så som 2, 20. De flesta lokaler under 1800-talet av denna karaktär, kring Mälaren med krävande inslag som Primula farinosa, Sesleria caerulea m.fl. På hårt betad, föga fuktig mark inskränkt till refugier som "fuktlövsnårsamhällen" Kring trädbaser: 18.
I geogen fukt- och eventuellt kärrängsvegetation av liknande beskaffenhet förr vanligare, nu 21 (Agrostis canina-Calamagrostis neglecta-Calliergon cordifolium-samhällen).
Om dess roll i det förhistoriska naturlandskapet är svårt att uttala sig. Genom sin förmåga att samväxa med högvuxna gräs och örter kanske ursprungligen i vissa (särskilt limnogena) kärr- och sumpskogsbryn m.m. Kan nu sägas förekomma i potentiellt naturlig vegetation på 29: kalkkällkärrsamhällen (Alnus-Carex appropinquata-samhällen).
Fuktig-våt, välneutraliserad, mer eller mindre mullartad fuktängshumus; grund, cirkumnetural-alkalisk kärrtorv. Åtminstone i silikatområdet som regel på mycket näringsrikt, lerigt-gyttjelerigt underlag. Gynnas förmodligen också av avsättning av näringsrikt slam under högvatten. Svag skugga-öppet ljus. Mer eller mindre beroende av svagperiodisk betning eller slåtter på många lokaler.
Den nedan redovisade minskning beror på forna lokalers torrläggning och uppodling, på bebyggelse (bl.a. lokal 41, 45, 46 kanske 52), och på långt gången igenväxning. Hotas på kvarvarande lokaler av liknande förändringar. Sparsam-ymnig (mycket riklig på lokal 10, förr på 45).
Lokaler
Lokaler, kända fr.o.m. 1948 samt sådana, där den möjligen ännu är tänkbar: Mälarslätten: Arboga 1 Jäder (vid Arbogaån) 1888 (Tärn. enligt SAM. 1925; JOH) -92 (Vict., GB, S: "Arboga"). Irsta 2 Gäddeholm (TROIL. 1860) -77(!: N Y-ut, betad strandäng). 3 Ångsjön (Källander enligt SAM. 1925) – (Edv. Alv.; WALLD. 1955). Området nu starkt igenväxt. Kungs-Barkarö 4–5 Aludden; Asphäll 1949 (Ham.). Kung Karl Kungsör 1888 (Porat, GB, LD, S): 6–7 Tegeludden; nära Slottsholmen 1948 (Ham.). Kolbäck 8 Billingen (S. MARKL. 1975b). Kungsåra 9–10 Sundängen längs Mälaren (S Björsbo och V-ut) 1926 (Woll., VÄ) -70-talet (!: flertal, delvis riklig). Rytterne 11 Fiholm (Lundm. enligt SAM. 1925). Dock ej återfunnen(!). Torpa 12–13 Nära Lövnäs, riklig 1948; Hagstaudd 1949 (Ham.). Västerås-Barkarö 14–16 Ridön två lokaler; Sävholmens Ö-sida (KERS 1978: sid. 67). Ängsö 17 Grisfjärdens inre del (LIND.-WESSBG 1971) -78(!). 18 Ängsösund 1927 (Öberg, LD) -73(1 : fuktsnår i hästhagen V bron).
Skogslåglandet: Hallstahammar N 19–20 Videkärret (S); Stora Fly, 1968 (MALMG. 1970). Ramnäs 21 Lönnbromossens O-kant 1974(!), 22 Mellan vattenverket och Magsjön (ERIKSS. 1967a). 23 Norrbyviken 1976 (B. Eriksson). Sala 24 Sala 1916 (Dahlg., UPS). Surahammar 25 Tornmyren vid Västersjön (ERIKSS. 1971). Västerfärnebo 26 Islingbyområdets översvämningsängar kring Svartån 1973(!) – (CORNER-MARKL. 1975).
Nedre Bergslagen: Nora N 27 Norasjön NV Övre Alntorp (H. E. Joh. enligt SAM. 1925). 28 Striberg (Högström enligt d:o). Nu mycket oviss. Västanfors 29 Västanfors (Eng. enligt SAM. 1925) respektive Fagersta-trakten 1932 (A. Lindgren, UPS) = Skrikbokärret 1937, 1942 (Folk., GB, LD, UPS) -74 (MALMG. 1975: Fa 7). Viker 30 Vikersvik (HAGLUND 1913) -25 (Lundm. manuskript). 31 Älvhyttan 1896 (Hagl. & Käll., GB, LD, S) - (P. Larsson enligt BINN. 1921) - (LINDSTEN 1956).
Säkert eller med stor sannolikhet utgången på följande: Mälarslätten: Badelunda 32 Hässlö (TROIL. 1860). Kungs-Barkarö 33 Nära Barkarö (POST 1846)†. Kolbäck 34–35 †Bärsta; Tobisbo [SV Bärsta] (Iverus 1877). Kärrbo 36 Lindö (TROIL. 1860). Ej återfunnen i strandkärret i viken, nu obetat(!). Kungsåra 37 †Kilsta äng 1926 (Ohlin, GB, LD, S). Köping 38 Djurgården (POST 1844)†. Lundby 39–41 †Johannisbergs storäng; kyrkan; Karlberg (TROIL. 1860). Munktorp S 42 Flicksta (Iverus 1877)†. Torpa 43 Torpunga 1846 (C. E. Fleetwood, UPSV)†. Västerås-Barkarö 44 Gångholmarna (TROIL. 1860). Västerås S 45 †Kungsängen (TROIL. 1860: särdeles ymnig) -73 (C. H. Joh., JOH). 46 †Viksäng [1840-talet] (Ahlm enligt SAM. 1925) -1914 (Woll., VÄ).
Skogslåglandet: Gunnilbo 47 Bockhammar (V. Sam. enligt SAM. 1925). 48 Mellan kyrkan och Färna bruk (WALL 1852) - [ca 1900] (Sved. enligt SAM. 1925: kyrkbyn)(†). Haraker 49 Hälla äng (Öhrman enligt WALL 1852)†. Linde S 50 Björkhyttan nära bäcken högst ymnig [1850-talet] (Wall manuskript). Romfartuna N 51 Vid Mungasjön [1850-talet] (d:o).
Nedre Bergslagen: Norberg 52 Bäcken mellan Dammsjön och Värlingen 1929 (Loh., UPS). Förgäves sökt 1978(!). Området nu obetat. Delar av forna fuktängar N bäcken har begravts under ny vägbana. Skinnskatteberg 53 †Darsbokärret (HIS. 1831). Exakt läge okänt. Troligen avsågs ett kärr i den nu uppodlade dalen Ö och NÖ Darsbo. Kalksten förekommer invid området (Kullgruvan).
