Allmän på Ängsö; tämligen allmän på Östra Mälarslätten t.o.m. Arboga i V; högre upp sällsynt t.o.m. V. Nedre Bergslagen, ås- och något kalkgynnad. Sydlig, värmekrävande. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
POST 1844 (köpingstrakten: passim).
Desssförinnan uppgiven från Skinnskatteberg av W AHLENBG (1824) ("in Vestmannia ferrimontana quoque lectus") och HIS. (1831, 1832b). Anspelar på fynd under deras gemensamma exkursion 1821 längs Övre Vätterns SV strand, "På ett brändt ställe" (Wahlenberg manuskript). Ett av W. hemfört belägg från detta tillfälle finns i UPS men utgör, såsom först uppmärksammades av Murbeck 1895, 2 ex. av R. polyanthemos med korta bladflikar. ÅNGMAN (1835) anför arten från Norberg, utan frekvensuppgift. För övrigt aldrig iakttagen där - säkerligen förväxlad med annan, t.ex. R. acris, som inte nämns av Ångman.
Ekologi
Troligen agriofyt (lokal 10; för övrigt epökofyt). Mot att arten vore idiokorofyt (så som den anses vara bl.a. vid Upplandskusten) talar det faktum, att den nu anträffas i (troligen) potentiellt naturlig vegetation endast på lokal 10 = kalkklippängsvegetation F.ö. vanligast i mesohemerob torrängsvegetation och övergångssamhällen mellan sådan och frisk ängsvegetation Således ofta i örtbackslutornas nedre och utplanande delar. Oftare i örtbackar än på markhällar, aldrig på backberg (alltför köldexponerad vintertid?) eller lövklippor (d:o + otillräckligt ljus?). Mindre vanlig men ibland tämligen riklig i torr friskängsvegetation Sällan på euhemeroba ståndorter: gamla täkter, renar, dikesslänter; banskärningar: lokal 15.
Torr-frisk, föga sur-alkalisk ängsmull. Underlag skiftande (även lera). Konkurrenssvag, beroende av lågvuxet fältskikt Ljusälskande. Betesgynnad; på måttligt torr-frisk mark starkt betesberoende. - Akolutofyt och xenofyt. Arkeofyt.
Lokaler
De högst belägna lokalerna är:
Skogslåglandet: Ervalla N 1 Torpa 1929 (Lundman manuskript) -56 (Almquist). Hed 2 Bernshammar 1915 (Lorichs enligt SAM. 1923a)(†). 3 Jönsarboåsen 1897 (Svedberg, SBG) -77(!: betad åsflank, riklig). Kila 4 Vid k:an 1942 (Sam.)(†). Kumla 5 Holmbo, torrkulle i hage 1976(!). 6 Norrhustaberget 1976(!). 7 Möklinta s:n [Möklintaåsen) 1909 (Bjure enligt SAM. 1923a). Ramsberg S 8 Sundbobyn, S-vänd åshagsluttning, minskande sedan betning nyligen upphört 1977(!). Sala 9 Gruvan (DAHLG. 1923)(†). 10 Kullsbo-·hällarna (E. MARKL. 1975b). 11 Prästgården (DAHLG. 1923). Västa Järnboås 12 Heden (Lohammar enligt SAM. 1923a)(†). 13 Norrhörende, bergpall i bete, flerstädes 1976: !). 14 Sörhörende, betad örtbacke, riklig 1977(!). Västervåla 15 Ängelsberg, banskärningar (1950-talet) (Almquist).
Nedre Bergslagen: Nora N 16 Hagby (Bomgren enligt SAM. 1923a). 17 Nora 1865 (Wett., OREB). (Kan avse föregående lokal) 18 Striberg (Vahl. enligt SAM. 1923a). ?Ramsberg N (-Östra Guldsmedshyttan) (19) Ej mindre än nio lokaler meddelades Hamrin 1957–58 av Sundh. (trakten av Flögfors, Håkansboda kalkområde, NÖ Råsvalslund m.m.). Som arten eljest Förblivit okänd i detta område, är det tänkbart, att artförväxling skett. På kartan utsätts Flögfors med ?. Viker 20 Älvhyttan 1914 (Bergdahl, BER) - (EKH. 1975: torräng på kalkrikt underlag).
