Spridd på Mälarslätten. med anhopningar i åstrakter; högre upp sällsynt men bofast i Skogslåglandet på några ås- och kalklokaler samt undantagsvis i Nedre Bergslagen i klimatgynnat läge på låg nivå (åtminstone lokal 7). Sydligt kontinental art; uttunningen N Mälarslätten temperaturklimatiskt betingad. I hela området påtagligt gynnad av sandigt underlag. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
HISINGER 1831 (lokal 17). Afzelius manuskript [1700-talets slut] ("wid Arboga slussar").
Ekologi
Epökofyt. Oftast torra, euhemeroba ståndorter: vägkanter, -slänter, väg- och järnvägsskärningar (särskilt kring broar), stationsområden, grusplaner, sandtag, jord valkar, diverse kulturnött sandmark. Mindre ofta närfållor, ladugårdsbackar och annan näringsrik, torr, glest bevuxen gårdsmark. Vid avskrädesplatser i Björskog: vid kyrkogården 1978(!); i nylagd gräsmatta i Hallstahammar S (MALMGREN 1970). Endast ett åkerfynd (1910, Sala), vilket förvånar med tanke på växtens ymnigt självsådd som rabattodlad (också på lerjord). Kanske vanligare under 1800-talet.
Undantagsvis i mesohemerob örtbacksvegetation: starkt uttorkande, lavrik (hedartad), obetad d:o på ås (lokal 1); starkt sluttande, genom tramp och erosion glest bevuxen, lavfattig d:o (samma lokal, riklig).
Torr-mycket torr, föga sur, närings- och humusrik eller närings- och humusfattig, helst sandig-grusig, ibland lerig mineraljord. Gynnas framför allt av sandmarkens fysikaliska egenskaper, bl.a. genom dess vanligen ringa benägenhet att växa igen med tätt fältskikt. Konkurrenssvag. Ljusälskande. Betestålig (1, 5).
Arkeofyt eller gammal neofyt. Xenofyt, mest med frövaror. Delvis bofast, i synnerhet på isälvsmaterial (in situ eller som fyllning, t.ex. på spårområden) Exempel: Badelunda: nära kyrkan 1932 (Wollert, VA) -77(!). Kung Karl: Runnabäcken [1950-talet] (Hamrin) -77(!: gatslänt vid f.d. Runnabäckens kvarn). Kolbäck: Strömsholms våg och stuteri (Lundman enligt SAMUELSSON 1925) -70-talet(!: riklig). Malma S: åsen vid kyrkan 1892 (Bäärnheilm, GB) -77(!). Rytterne: Borgåsund 1913 (Wollert, VÄ) -70-talet(!). Lokal 1. Följande av mig sedda bestånd vid stationsområden kända sedan 1950-talet: Björskog: Valskogs station, Kung Karl: Kungsörs station, Rytterne: Nyckelöns f.d. hpl, Torpa: Östertibble. F.n. ej nämnvärt ökande.
Variation
Form flore alba: Västerås S †Hamnen, med jord från botaniska trädgården 1925 (WOLLERT 1930; VÄ).
Lokaler
Nuvarande lokaler i Skogslåglandet och Bergslagen:
Skogslåglandet: Hed 1 Jönsarbo (Lorichs, Svedberg, enligt SAMUELSSON 1925) -71–77(!: åssluttning mot Hedströmmen flerstädes; se ovan). Kila 2 Fängsbacken (NORDIN 1966) -76(!: flerstädes). 3 Olsbo, åsvägkant [1950-talet] (Almquist)-77 (Margareta Jansson). Linde S 4 Staden vid S. infarten 1957 (Nylund) -78(!: staden cirka 1 km S-ut, åsmaterial). Sala 5 Gruvområden (Danielsson enligt DAHLGREN 1923) -76(!: Gruvbyn, sliten hagkulle på kalkknuv, riklig). 6 Staden Ö-ut, banvall [1950-talet] (Almquist).
Nedre Bergslagen: Järnboås 7 Nyhyttan (BINNING 1921) -76(!). Ramsberg N 8–10 Resta V-ut; Ölsjön S-ut; Vrethammar 1950-talet (Hamrin).
Utgången eller numera mycket oviss i samma områden:
Skogslåglandet: Hed 11 Bernshammar (Lorichs enligt SAMUELSSON 1925)†. Kumla 12 Kumla s:n (Ander enligt SAMUELSSON 1925) – [1950-talet] (Almquist: Österby, enstaka). Sala 13 Tegelbruket (DAHLGREN 1923). Västervåla 14 Engelsberg [1860-talet] (P. A. Timm, TIMM)†.
Nedre Bergslagen: Nora N 15 Born 1863 (Ohlsson enligt SAMUELSSON 1925) – 1923–25 (K. Holm, LD). Norberg 16 Häste (Forsling enligt SAMUELSSON 1925)†. Skinnskatteberg 17 Broby (HISINGER 1831)†. 18 Krampens station [1950-talet] (Almquist)†.
