Sällsynt; kalkbunden: en lokalgrupp i Sala, Centrala kalkområdet, kvar åtminstone på en lokal (1); en annan i Vikers kalkområde; en förekomst i Håkansboda d:o i Ramsberg N. Lokalerna bildar den arktiskt boreala växtens (ej absoluta) svenska S-gräns. Någon klimattendens kan inte spåras i Västmanland. Utbredningstyp: N5.
Första fynd
(Troligen) Sillén enligt HARTM. flora 1838 så som E. variegatum [coll.; se anmärkning under E. variegatum] (lokal 3). DAHLG. 1911 så som E. tenellum [avser E. scirpoides enligt DAHLG. 1923] (lokal 1–3).
Ekologi
ldiokorofyt. Något hemerofil. Vad som är känt om dess uppträdande i vårt område framgår nedan.
Sårbar.
Lokaler
Skogslåglandet: Sala 1 Gravhagsskogen vid Koppargruvan (Lén. enligt DAHLG. 1911: i stor mängd) -1914, 17 (Wollert, GB, LD, UPS, UPSV, VÄ) -20-talet (Ohlin) -42 (Deg., LD) -78 (!, UPS). Nu tämligen rikligt bestånd inom ca 4 m2 på svagt växelfuktig-frisk, sänkt mark nära det vattenfyllda gruvhålet. Buskskikt av Berula och Salix caprea, fältskikt med Carex capillaris, Heparica nobilis, Listera ovata, Porentilla erecta, Rumex acetosa, Vaccinium vitis-idaea, bottenskikt av Hylocomium splendens. Vegetation Oligohemerob men givetvis beroende av gruvingreppet. 2 (†)Gruvan (DAHLG. 1911) 19 (id. 1923; LD, UPS) -42 (Deg., LD; nära Karl XI:s schakt). Ej återfunnen, kanske begravd under varp(!). 3 Gröna gången 1836 (Sillén enligt ROSENDAHL 1917; LD) -1902 (Svedberg, SBG, UPS, UPSV) -10 (DAHLG. 1911; LD: Måns-Ols vid kägelbanan) -29 (Wollert, VÄ: Måns-Ols)†. Utgången (i varje fall vid M.-O.), troligen genom torrläggning och igenväxning(!). 4–5 Mellandammen; Sandviken (DAHLG. 1923). Nu oviss.
Nedre Bergslagen: Ramsberg N 6 Håkansboda (Kalkåsen), kärr [troligen i kalkbrott] 1957 (Sundh., conf. Almquist). Viker 7 Bromängens kalkkärr (EKH. 1975). 8 Näsmarkerna 1950 (I. And., UPS). 9 Venakärret vid Erntorpet 1950 (I. And., UPS) (LINDSTEN 1956). 10 Vikersbyarnas skola N-ut 100 m, fuktig skogsmark 1955 (I. And., UPS).