BERGIUS 1764 så som Urtica urens (Grythyttan: dikad kärrmark nedanför Loka hälsokälla). Entydigt 1770 i kalendarium i Bihang til N:o 18 af Wästerås Stifts-Tidningar (Västerås: "Den 24 [maj] plockades nässlor til grönkål.").

ldiokorofyt. Mycket hemerofil. Alkärr - helst inom måttligt våta avsnitt nära fastmarken - och andra Alnus(-Prunus padus/Ulmus)-samhällen på måttligt våt-fuktig mark (riklig-dominant). Diverse ängslövskogssamhällen (regelbunden, vanligen tunnsådd). Barr- och blandskog av frisk-fuktig örtris- och örttyp. Rasmarkssamhällen. Källflödessamhällen.

Apofytiskt i nämnda samhälles hemeroba faser samt på många euhemeroba ståndorter: gödselupplag, ladugårdsbackar, land och rabatter, vägkanter, järnvägsområden, skärningar, upplagsjord, diken, hyggen, dikad kärrmark, välgödslad betesmark, blockrösen m.m. Ej i hävdad åkerjord.

Lövkärrtorv och närstående sumplövskogshumus; frisk-genomsilad/något växelfuktig mull; d:o, helst humus- och näringsrik, euhemerob mineraljord. Nitrofil. Vid ljusamplitud.

Formvariationen inom områdets inhemska respektive införda populationer ej studerade. Av former har för övrigt samlats f. ramosa (Neum.): Arboga Arboga 1903 (Söderén, GB, KJN, LD, S, UPSV). Ramnäs Nära bruket 1925 (Ohlin, S; Wollert, VÄ). -Troligen genetiskt bestämda kloner med (nederst ca 15 cm) långa, i spetsen med blomställning försedda grenar, utgående parvis från varje nod, samt förhållandevis små blad. Samma yttre har författaren sett framkallat i ett bestånd, vars första bladverk uppätits av nässelfjärillarver (Rytterne: L. Åsby).