Allmän i Mälarområdet (framför allt runt Mälarstränderna och längs Arbogaån); spridd-tämligen allmän högre upp på Mälarslätten utefter åar och större bäckar; ströförekomster vid dammar, sumpskogsdiken, i alkärr m.m. däremellan. Högre upp spridd-tämligen sälls i eutrofa lågtrakter t.o.m. Nedre Bergslagen. En äldre uppgift från Övre Bergslagen Sydlig, näringskrävande art, här vid sin svenska, temperaturklimatiskt betingade NV-gräns. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
POST 1844 (Köpingstrakten: passim).
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil. Alkärr på näringsrikt underlag; diverse strandsamhällen på mineraljord vid eutrofa vatten; samhällen på eutrofa gungflykanter, vassocklar och drift. Också i N på potentiellt naturliga ståndorter: Karbenning: alkärr i barrskog. NNV Boberget; Svartåravinen vid Landforsbacken, på stenar i åfåran (båda !).
Som apofyt i nämnda samhälles kulturfaser, i eutrofa skogsdiken, vid bäckar i kulturområden, mellan sluss block m.m. Åtminstone vid Mälaren i betade och trampade strandängar, t.ex. Badelunda: Trådarön S-ut, Deschampsia cespitosa-samhällen(!).
Växelfuktig, föga sur, humus- och näringsrik mineraljord; lövkärrtorv. Underlag oftast lera. Skugga-öppet ljus. Något betestålig.
Bevisligen bofast i N. Skogslåglandet och Bergslagen: Nora-lokalen nedan samt Västervåla: Engelsberg [1840-talet] (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1925) -75(!: dammslänter S bruket riklig).
Lokaler
I Bergslagen följande, hittills kända lokaler:
Nedre Bergslagen: Grythyttan "bland sjöarnas strandväxter" (BERGDAHL 1960). I så fall mycket ovanlig(!). Nora N Hagby kvarn vid ån 1957 (Almquist). Norasjön vid staden (BINNING 1921: Älvstorpet) -76(!: nära stationen). Västanfors Kratten 1976 (Norrsveden). Skinnskatteberg Billsjöns SÖ-spets 1959 (Björkman manuskript).
Övre Bergslagen: Hällefors Gäddsjön [cirka 200 m ö.h.] [slutet 1800-talet] (J. E. Johansson enligt SAMUELSSON 1925; S).
