Ett 80-tal fynd genom åren; f.n. tämligen sällsynt på Mälarslätten och i Skogslåglandet, främst i åsterräng. Några järnvägsförekomster och (tillfälliga) förekomster på andra ståndorter utanför åsarna. En säker, nutida lokal i Bergslagen: Skinnskattebergs stations spårområde 1975(!). Sydlig, svagt kontinental art. Troligen missgynnad av V. och NV. Västmanlands klimat. Utbredningstyp: S3.
Av någon anledning felaktigt kallad allmän i hela Västmanland av WALL (1852), efter honom också av Iverus (1877). Väl stödd härpå har HULTÉN (1971) markerat arten som tämligen allmän i hela landskapet. Enligt BERGDAHL (1960) allmän i Grythyttan. Någon enda lokal?
Första fynd
HISINGER 1832b såsom F. montana (Skinnskatteberg s:n).
Ekologi
Epökofyt. Med ett undantag - Nora N: S. Limholmen i Fåsjön cirka 1863 (Ohlsson enligt SAMUELSSON 1925) - aldrig anförd från någon kalklokal. Skiljer sig härigenom från Erigeron acris, som den i sitt ståndortsval annars liknar: torr, solexponerad, euhemerob sandmark, företrädesvis isälvsmaterial, in situ (täktkanter och -slänter, åsskärningar, diverse sandblottor) eller som påförd fyllning på stationernas spårområden; någon gång i form av anlagda sandplaner, banvallar, vägbankar osv. I sistnämnda fall merendels kortlivad. Invandrad i extremt torr, lavrik, hedartad (mesohemerob) örtbacksvegetation i Hed: Jönsarbo, troligen utnyttjande sandblottor, grävda av svartmyror 1975(!).
Torr, närings- och humusfattig, euhemerob sand-/fingrusmark. Okänt, om arten skyr kalkområdenas cirkumneutrala-alkalisk markreaktion eller den mullartade jordmån, som där lätt utbildas. Ljusälskande. Mycket konkurrenssvag.
Troligen xenofyt. Arkeofyt. Järnvägsnätet har gett den nya ståndorter, men det är ovisst, om järnvägarna i högre grad förmått ändra dess utbredning. Påfallande ofta obeständig (eller sporadisk) på järnvägslokaler utanför åsarna, likaså på andra ståndorter utanför dessa (Jfr. kartan). Några exemplar på mera varaktiga järnvägsförekomster på ej-åsmark kan dock ges: Björskog: Valskogs station (1950-talet] (Almquist) -77(!). Västra Skedevi: Uttersbergs station [1950-talet] (d:o) -75(!). Sala: Saladamms (nu f.d.) station 1953 (Almquist)-77(!). - Några åsförekomster, bofasta (delvis rikliga) genom långvarig tillgång till blottad sandmark: Badelunda: Hälla 1880 (A. E. Luhr, LUHR: Badelundasås) -1913 (Woll, VÄ) -m.fl. -77(!). Kolbäck: Stuteriet; Strömsholms våg (Lundman enligt SAMUELSSON 1925) -77(!: Stuteriet; Borgåsund). Köping: Vid Strö (Malmqvist manuskript slutet 1800-talet) -1953 (Almquist: Ströbohög). Romfartuna S: Äs 1922 (Ohlin enligt SAMUELSSON 1925) -77(!; + Svantorpet och Gesala V-ut). Sala: Broddbo (DAHLGREN 1911) -76(!).
