Sjöstrand enligt HARTMAN 1838 (Kungsåra: "vid Ängsö färja, ymnig" = lokal 4).

Epökofyt. Delvis tillfällig. Hemerob, ibland slåttad men troligen aldrig betad, frisk ängs- och lövgläntvegetation: parker, parklundar, lövbryn, slåtterängar (förr), ängsrenar. Euhemeroba ståndorter som åkerren. ödetomter, diken.

Frisk löv- och ängsmull; frisk, humusrik–mullartad, euhemerob mineraljord. Underlag vanligen lera, finpartikelrik morän, mosand. Norr om Mälarslätten något kalkgynnad (lokal 7, 9, 10). Halvskugga–öppet ljus. Beteskänslig.

Ergasiofygofyt. Troligen odlad sedan medeltiden, ännu en av landskapets vanligaste trädgårdsväxter. (Ingen odling ännu belagd här före 1800-talet). Självspridd eller långvarigt kvarstående på gamla ödetomter. Har minskat bl.a. genom igenväxning eller betning i gamla slåttermarker (jfr 1, 4, 9, 12, 13). Eljest varaktig. Ännu några exemplar på locus classicus där den funnits i minst ca 140 år. Sällan riklig: 1, 4, 7.

Urval av lokaler, där arten visat eller kanske visat god överlevnadsförmåga:

Mälarslätten: Badelunda 1 "På nordöstra sidan af Björnön i en skogsäng [= slåtteräng] midtemot Hesslö temligen ymnigt" (WALL 1852)†. Samlad på "Björnön" 1847 (Lagerlund, S). Hallstahammar 2 Mycket gamla ödetomter i hagmark (stenrösen), m.m.: se MALMGREN (1970). Hubbo 3 Näs gård i lövpark (enligt uppgift gammal förekomst), fåtalig 1977(!). Kungsåra 4 Sundängen (Kilsta storäng, Ängsö färja, Björsbo). Klassisk samlarlokal, upptäckt på 1830-talet (se ovan). Material härifrån i ALV, GB, LD, S, SBG, UPS, UPSV och VÄ, från 1842 (M. A. Lindblad, S) t.o.m. 1930. Rest av beståndet sågs av mig 1973 (nedan). Ursprungligen vida spridd i området: "storäng" (A. N. Afzelius, 1873), "åkrar vid sundet" (Aguéli, 1885), "i en ekhage" (Brundin, 1905), "i kanten av en åker" och "å en berghäll i skogen" (Wollert, 1926), "åkerren" (Eskil Alvén, 1930). En närmare skildring av lokal hos A. JOHANSSON (1926): " Det märkligaste är dock, att Lilium bulbiferum fortfarande finnes kvar å en av de öppna platserna [i Sundängens lövängsområde], och litet längre bort fortlever den på en lokal, som för 30–40 år sedan också tillhörde ängen men numera är potatisland. För två år sedan fann jag därstädes åtminstone 30–40 blommande exemplar i landet och på dikeskanterna. Vid samtal med gamla infödingar i socknen har jag kunnat konstatera, att liljan fanns där i början av 1800-talet, men säkerligen har den ditkommit mycket längre tillbaka i tiden." Ytterligare historiska uppgifter har jag fått 1977 av på platsen barnfödde A. Pettersson, Grindtorp: Fram till 1940-talet kvarväxande i dåvarande slåtterängar i ett lundbryn ca 200 m V Grindtorp, enligt en minnesbild i 100-talet exemplar och, sedan del av platsen plöjts upp till åker, vid sidan av denna fram till ca 1960, då området ombildades till naturreservat. Därmed försvann liljan därifrån (då åkrar och ängsrester utlades till campingplats). En rest av beståndet sågs 1973 å campingplatsens motsatta sida: 10 ex. i slånbryn och ung askdunge i en övergiven ekhage (ca 75 m V Grindtorp)(!). Säby 5 Brunna, gammal ödetomt i skog 1954 (Almquist). Västerås S 6 Holmar utanför Västerås [1840–50-talet] (Wall, UPS). Kan ha utgjort slåtterängsförekomster; jfr lokal 1.

[Aldrig återsedd i parkerna vid Björksta: Målhammar (SYLVÉN 1931) och Rytterne: Stensjö 1920-talet (Lundman manuskript).]

Skogslåglandet: Sala 7 Mergölen i Centrala kalkområdet, kulturgränsäng, riklig 1976(!). Västervåla 8 Stavsängen Ö-ut i gamla landsvägens broslänt, långt från bebyggelse, 2 blommande exemplar 1975(!).

Nedre Bergslagen: Grythyttan 9 Limbergsåsen, kalkpåverkade, nu övergiven slogäng 1976(!). Guldsmedshyttan 10 Dyrkatorpet vid dolomitbrottet (BORGEGÅRD & JOHANSSON 1972). - Sågs vid sekelskiftet i kalkområdet i Björskogsnäs och Skatviken i Grythyttan (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a), hittills inte återfunnen.

Övre Bergslagen: Hjulsjö 11 Björksjön, häggsnår, 1 grupp 1956 (Almquist). Hällefors 12 Knuthöjden strax O vägen, nedanför en liten klippbrant i slåtterängen mot mossen 1929 (Broddesson, S)†. Nu hårt nötdjursbetad hagmark. Ljusnarsberg 13 Torp N Silkesberg, björksluttning = f.d. slogäng, tämligen riklig 1976(!). - För övrigt flerstädes på ödetomter i Ljusnarsberg och Hällefors 1976(!).