åkerbär
Rubus arcticus
Mer information om arten

Sju kända förekomster i Skogslåglandet och Bergslagen, flertalet funna före 1920. De flesta syns ha varit mer eller mindre tillfälliga. Mera långlivad på lokal 6 i Övre Bergslagen. Återsedd i denna region i senare tid (7). Utpräglat boreal-kontinental art, vars utbredning glesnar redan i mellersta Dalarna. Utbredningstyp: N6.

Första fynd

GRAU 1754 så som Åkerbär (Västmanland). Därnäst WALL 1852 (lokal 3).

Huruvida Grau avsåg odlade åkerbär eller ägde kännedom om någon faktisk förekomst av vildväxande åkerbär är okänt. Att just R. arcticus avsågs är dock troligt, då R. idaeus - den andra art, som vid denna tid gick under namnet åkerbär - av Grau kallas hallon.

Ekologi

Osäker epökofyt. Om ståndorter är nästan ingenting bekant. Torde på lokal 6 ha vuxit på den gamla, nu halvt övervuxna slaggvarpen, som en lång sträcka uppbygger Garhytteåns östra brink. I Norrland mycket hemerofil.

Sannolikt merendels xenofyt. Uppges i Värmland flerstädes vara förvildad (HÅRD AV SEGERSTAD 1952). I Västmanland ingen odling känd av mig, frånsett i Västerås gymnasieträdgård ca 1930, där den "ej plägar sätta frukt" (M. FLOD. 1931a). De allt glesare fynden efter 1920 tyder på (stark) tillbakagång. Kan bero på, att någon av dess forna spridningsvägar - hö med norrländska hästforor? - avskurits.

Mycket sårbar(-utdöende?).

Lokaler

Skogslåglandet: Gunnilbo 1 Färna (Iverus 1875). Möklinta 2 Hedbo brunn [1850-talet] (Wall manuskript) -1860–62 ("B. Svederus enligt Fristedt" enligt LEFFLER 1866)†. Brunnskällan torrlagd av nuvarande markägare, varefter området uppodlats(!). Ramnäs 3 "Endast funnen i Ramnäs ej långt från kyrkan vid Brattheden af Hr Mag. Broden" (WALL 1852) -57 (Elm., LD; HÅRD AV SEGERSTAD 1952: "Ramnäs Bratteheden"). Lokalen upptogs i Värmlands flora under Brattfors s:n, beroende på, att arket påtecknats "Wermlandiae". Saken påtalad av HÅRD AV SEGERSTAD (1957). Ett ark med 3 blommande exemplar från "Ramnäs" i S, troligen taget vid mitten av 1800-talet, utan årtal och insamlarnamn, är kanske Brodéns. Säkerligen utgången.

Nedre Bergslagen: Nora 4 "nära Hagby utanför Nora stad" 1896 (okänd samlare och handstil, SBG, ett ark med 14 blommor, småvuxna exemplar). Viker 5 Bengtstorp 1903, 09 (Bergd., BER) - (BINN. 1921). Ej återfunnen av I. And. (enligt brev 1955 till Ham.).

Övre Bergslagen: Ljusnarsberg 6 Kopparberg 1863 (Ohlsson enligt SAM. 1925) -1918 (Neander, S, 8 små, ej blommande exemplar) - [1935] (Almq.: "i bäckdalen V Stora Gården, visad av civilingenjör R. Stahre: sades ej sätta frukt"). Almquists uppgift ur Ham manuskript, där inget årtal införts. Almquist besökte enligt olika herbieark Ljusnarsberg 1934–35. Tre kollekter från Kopparberg bär sistnämnda årtal. Ej återfunnen av mig 1978. 7 Ladbacken (LIND. 1960).

[Osäker: Guldsmedshyttan: Lejakärret på två ställen 1971 (BORGEGD- JOH. 1972). Uppgiften ifrågasatt av florister i Västra Bergslagen Lokalen är och har sedan 1950-talet varit mycket välbevakad. Beläggexemplar saknas.]