vildmorot
Daucus carota subsp. carota
Mer information om arten

Sedan 1800-talet fram till 1930-talet spridda (ofta tillfällig) fynd i hela landskapet. Nu sällsynt på Mälarslätten och t.o.m. 1960-talet på en kalklokaler i Västra Bergslagen Syns ha förutsättning bli bofast endast i Södra Västmanland. Skälet med säkerhet, att arten är temperaturklimatiskt fordrande. Trolig utbredningstyp: S10.

Första fynd

WALL 1852 (Björksta: N Virstaskogen vid torp; Västerås S: Hovdestalund).

Ekologi

Epökofyt. Euhemeroba ståndorter: förr vallar och åkerrenar, nu osprutade och glest besådda åkerhörn och -renar; banvallar, vägslänter, euhemerob ängsvegetation (lokal 13).

Torr-frisk, nog helst näringsrik (finpartikelrik), humusrik-humusfattig, euhemerob mineraljord. Gärna matjord. Även fyllningsgrus, lerig morän. Ljusälskande. Konkurrenssvag. Äts av tjudrade men ej av frigående betesdjur (v. HOFSTEN 1945).

Xenofyt. Huvudsakligen sen neofyt. Först införd med (från början kontinentaleuropeiskt, sedan också sydsvenskt) vallfrö, i vilket arten fr.o.m. 1800-talet fram till omkring 1940-talet utgjorde en vanlig förorening (WITTE 1910, WIKSELL 1927, V. HOFSTEN 1945, m.fl.). Härav uppträdande på många håll före 1940. Sedan effektivt bekämpad, bl.a. genom förbättrad vallfrörensning; merendels försvunnen som vildväxande.

Införs i vår tid (åtminstone huvudsakligen) med gräsrensfrö: i sen tid till lokal 9, troligen 12 och kanske järnvägslokal 4. Ej annars järnvägsspridd, till skillnad från i Södra Sverige. De nutida Ängsö-bestånden liksom det nyligen utgångna på 16, kanske några fler, kan vara rester av äldre populationer. Möjligen ännu stadd i invandring och lokalt i spridning.

Massförekomst på 12.

Sårbar. Hot: Besprutning, igenväxning m.m.

Lokaler

Efter 1949 följande (delvis säkert tillfälliga) förekomster:

Mälarslätten: Arboga 1 Nära Dragmansgatan, villatomt 1974 (G. Persson enligt LÖFG. 1977b). Dingtuna 2 Hallsta gård 400 m N-ut, åkerdike 1953 (Nordin)(†). Ej återfunnen av författaren Fellingsbro S 3 Torntorp, åkerkant, 2 exemplar 1978(!). Hallstahammar S 4 Trollebo, banvall, tämligen riklig 1968, nästan bortsprutad av SJ 1969 (MALMG. 1970; S). Himmeta S 5 Stegrind 1957 (Ham.). Kungs-Barkarö 6–7 Framnäs 1949; NV skolan vid vägen 1954 (Ham.). Kung Karl 8 Danbo 1951 (Ham.). Lundby 9 Sjöhagsvägen nära värmeverket, vägren, troligen kort dessförinnan insådd med Lolium perenne 1973(!). Tycks sedan ha gått ut. Medåker S 10 Ekeby 1956 (Ham.). Torpa 11 Gamla prästgården 1959 (Ham.). Västerås-Barkarö 12 Holm, nya Tidö-Lindö-vägens slänter och renar 1973(!: längs ca 400 m, upp till Eriksbo) -78(! : fortfarande riklig, även i åkerhörn m.m.; nu föga på renarna). Ängsö 13 Björknäs V-ut, åkerhörn, riklig + intilligg vall, sparsam + backskärning och kulturgränsen vegetation 1973(!). [I närheten (inom Uppland) sedd vid ladugårdsknut vid Kurö gård (WALLD. 1955).] 14 Hallingön, igenväxande äng O 25-m-berget (LIND.-WESSBG 1971). 15 Solvik NÖ-ut, brynslänt mot åker, tämligen riklig 1973(!).

Nedre Bergslagen: Grythyttan 16 Björskogsnäs, förr länge i vallar (på kalkmorän), försvunnen genom igenväxning vid reservatsbildning, senast sedd 1974 (E. And.)†.