Mer eller mindre allmän i Salas och Vikers kalkområde; f.ö. sällsynt: dels i kalkområdet i Kila och Nedre Bergslagen och vid ett (nu förstört) silikatkällkärr i Karbenning, dels på SÖ. Mälarslätten (främst Mälarområdet). I sistnämnda region kvar på en enda av fem kända lokaler. Alltså nästan kalkbunden ovan Mälarslätten, ej så på denna. Att inflytande från något kalkhaltig glaciallera gynnat den åtminstone på vissa lokaler i SÖ dock tänkbart, t.ex. 4. Knappast 2, att döma av övrig vegetation. På kalkrik mark i torrare lägen än annars. Värmefordrande, markerat sydlig; av denna anledning edafiskt anspråksfullare på högre nivåer. Luckan i bl.a. Guldsmedshyttan-Ramsbergs kalkområde torde bero på utebliven spridning, ej på otjänligt temperaturklimat. Utbredningstyp: S10.
Första fynd
WALL 1852 (Kärrbo s:n samt lokal 12). Först dokumenterad av C. H. Johansson 1847 (lokal 12).
Ekologi
Idiokorofyt. Troligen något hemerofil. I kalkområden i en rad potentiellt naturliga samhällen: Pinus-Juniperus-Brachypodium pinnatum-samhällen på måttligt fuktig-frisk-mycket torr morän (lokal 9a, 15); kalkklippängssamhällen (9, t.ex. 9d); fuktig ängsblandskog (9b); fuktängssamhällen i övergången mellan Betula-Salix-kärr och omgivande fastmarksbarrskog (9c). Sannolikt som apofyt i besläktad, mesohemerob (slåttad, röjd) vegetation (t.ex. 10, 18).
I silikatområdet sedd av mig i (nästan) potentiellt naturligt fuktängs- och fuktskogsvegetation: älg- och rådjursbetad glänta mellan kärrkant och barrskog (Galium boreale-Aulacomnium palustre-samhällen) respektive gles, källdragspåverkad barrblandskog av fuktig örttyp (Equisetum sylvaticum-Tussilago-samhällen) (2a-b). Förr nog mestadels funnen i hemerob miljö (källpåverkad ängs- och gläntvegetation), t.ex. på lokal 4, 5.
Mycket väl neutraliserad-alkalisk, fuktig- torr mull/rendzina. I silikatområdet i S beroende av genomsilning eller svagt växelfuktiga förhållanden samt näringsrikt underlag (styv lera). Skugga-öppet ljus.
Försvinnandet från lokal 6 och 12 samt alla lokaler på Mälarslätten utom 2 beror på torrläggning under 1900-talet – Mycket sårbar på Mälarslätten.
Lokaler
Mälarslätten: Hallstahammar S 1 †V. Rallsta (Iverus 1877). Rätt bestämd? Kungsåra 2 a-b: Ryttarkärret något S-ut respektive vid N-kanten, tämligen riklig 1977(!, UPS). 3 †Råby (TROILIUS 1860). 4 †Stora Kvistberga (Kilsta mosse) 1879 (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1923a; JOH) -82 (Luhr enligt SAMUELSSON 1923a, S) -1919 (A. Johansson). Kärrbo 5 †Ångsjön (TROILIUS 1860).
Skogslåglandet: Karbenning 6 †Hästbäck [vid Dammarna] 1848 (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1923a; JOH). Kila 7 Vargstuguängen [på kalkmark] (NORDIN 1966). Munktorp N 8 †Hemlinge (IVERUS 1877). Rätt bestämd? Sala 9 Centrala kalkområdet, flerstädes 1886 (Aguéli, S: Mellandammen) -99 (Wollert, VÄ) - (DAHLGREN 1911) -m.fl.-(E. MARKLUND 1975b: på samtliga kalkhällmarker) -78(!). Jag har bl.a. sett den på följande platser: a. Gravhagsskogen, riklig överallt. b. Mellandammens N-spets. c. Carl XI:s schakt SV-ut. d. Solbohällarna.
Nedre Bergslagen: Grythyttan 10 Björskogsnäs 1970 (O. Eriksson). Nora N 11 Bergsängs kalkområde (EKHOLM 1975). Norberg 12 †Klacken 1847 (C. H. Johansson, JOH; WALL 1852). Viker 13 Bengtstorpet (ELGENSTJERNA 1889) -1914 (Bergdahl, BER). Troligen kvar. 14 Erntorpet 1891 (Pärsson, S). 15 Näsmarkerna 1955 (I. Anderberg) - (PERSSON 1963) -76(!). 16 Vena 1914 (Bergdahl, BER) -18 (Samuelsson, UPS) - (BINNING 1921) -34 (Samuelsson, S). 17 Viker (Vikersvik) 1914 (Bergdahl, BER) -28 (Broddesson, S). 18 Älvhyttan (ELGENSTJERNA 1889) -1955 (I. Anderberg).
[En lokal hos HISINGER (1832b), Skinnskatteberg: Brobykärret, måste betvivlas på grund av frånvaron av kalkrikt underlag i förening med nordligt läge. Blåaktigt anlupen, ej blommande form av C. rostrata?]