Spontan längs Arbogaåns, Hedströmmens och Kolbäcksåns nedre och Sagåns mellersta lopp (i närheten några få apofytiska förekomster) samt vid Hjälmaren: sammanlagt cirka 35 lokaler. Dessutom förvildad (i ett fall kanske järnvägsspridd) på cirka fem lokaler i Ö. Västmanland, till synes beständig i Nedre Bergslagen (lokal 38). Ger i Västmanland intryck av att vara klimatfordrande, men dess totalutbredning är kontinentalnordligt kontinental och dess utbredning i Fennoskandia (i V-kanten av utbredningsområdet.) splittrad. Tydningen av utbredningen försvåras av att den företräds av flera raser, vilka delvis kan tänkas utgöra klimatiska ekotyper. Troligen är utbredningen i Västmanland ofullbordad. F.n. endast i utpräglat eutrof omgivning vid starkt eutrofa vattendrag. Utbredningstyp osäker.
Första fynd
POST 1844 (lokal 10, 36). Agardh (cirka 1810] (lokal 3).
Ekologi
Idiokorofyt. Begränsat hemerofil. Flertalig på potentiellt naturliga ståndorter: småöar och forsholmar med måttligt starkt sluten, svagt(-i de övre markskikten knappast märkbart) växelfuktig ängslövskog (vanligen dominerad av Alnus glutinosa, på lokal 7 Quercus robur) (lokal 3, 7, 15, 19, 21, 25, kanske 20); fastlandsstränder (ofta strandbryn) med likartade växtsamhällen (lokal 2, 12, 15, 18, 22, troligen åtskilliga fler). Ibland tongivande över betydande ytor; på småholmar, såsom 15, över hela ytan, blandad med fuktskogs- och fuktängsväxter som Filipendula ulmaria, Calamagrostis canescens m.tl.
Också som apofyt, i regel i obetad-svagt betad, öppen eller glest träd-/buskbevuxen, strandnära, graminiddominerad, föga sank (även dikningspåverkad) fuktängsvegetation (t.ex. 3, 24, 33). Sällan på fuktiga, euhemeroba ståndorter (diken m.m.) (24: Buren, 27, troligen 8) eller torra sådana (15, 34, 37, 38).
Fuktig-nästan frisk, näringsrik, väl neutraliserad mull (ibland torrare på euhemeroba ståndorter). Underlag oftast lera. (Skugga-)halvskugga-öppet ljus. Beteskänslig.
Inom så gott som hela förekomstområdet känd redan under 1800-talet (vid Sagån först uppmärksammad under 1920-talet: lokal 26, 31). Om de olika beståndens ålder är därför svårt att uttala sig. Möjligen tämligen sent invandrad (tidig neofyt eller sen arkeofyt?). Fortfarande ingen påvisbar spridningstendens nedströms i Sagån eller uppströms i vattendragen V denna. Dock kan viss, fortsatt spridning förväntas.
Något prydnadsodlad sedan 1800-talet (köptasmaterial, ännu ibland saluförd): Kila: Grällsta, Sala: Fräbbenbo, Tillberga S: Aberga 1977(!). Ogärna förvildad, kanske vanligen tillfällig, dock f.n. som bofast kvarstående på lokal 38.
Variation
Form flore alba: Fellingsbro S Oppboga ålund, 1 ex. bland många normalfärgade 1978 (Löfgren).
Samtliga ex., som författaren sett i herbarier och i naturen, företräder inlandsformen "f. media Schrad." (jämför NEUMAN 1901).
Lokaler
Mälarslätten: Arboga 1–5 Arbogaån mellan Röfors och staden: 1 Ellholmen 1860–70-talet (Bergmanson enligt SAMUELSSON 1925). 2 Höjens ålund, 20-talet 1976 (Löfgren). 3 Jäder [cirka 1810–12] (Agardh, LD: "vis humidis") -60–70-talet (Hindricsson enligt SAMUELSSON 1925) -1970-talet (Löfgren, !: kraftstationen och Nedre Skansens ålundar; LÖFGREN 1976b). 4 Källängen 1943 (Kjell, LD, S) -45 (Fridell, ARB: Puttsjön). 5 Nästkvarn 1977 (Löfgren). 6 Frösshammarsviken 1858 (O. G. Blomberg, LD, UPS). 7 Molön [nära föregående men kanske inte densamma] (Almquist, S: strandsnår och löväng) -78 (Löfgren & !: lokalt i frisk ängsekskog). 8 "utanför Köpingstullen vid landsvägen" 1842 (WALL 1852) -60 (Wall manuskript) - [1800-talets slut] (Tärnlund enligt SAMUELSSON 1925: Koberg vid landsväg)†. Björksta 9 Hanvad 1952 (Hylander genom Almquist). Björskog 10 Grönö 1840 (POST 1844; S) -1940 (Lohammar manuskript) -50-talet (Hamrin). 11 Östuna (WALL 1852) -99 (Svedberg, SBG, UPS) -1950-talet (Hamrin). Fellingsbro S 12 Oppboga ålund, 10-talet bestånd 1976 (Löfgren). 13 Sjömosjön, vasskanten längs stig 1975 (Löfgren). 14a Ålsängs station S-ut, åstranden 1929 (Broddesson manuskript). 14b Åteg S och SÖ-ut vid Arbogaån 1929 (d:o: halvö S Åteg samt från åkröken Ö-ut till Röfors flertalet småbestånd) -57 (Almquist: Åteg vid ån). Hallstahammar S 15 Kolbäcksån nära Norrkvarn (A. Roth enligt WALL 1852) - (Iverus 1877: Hallsta; Sörkvarn) - (MALMGREN 1970: "i åns strandsnår från Kanthal till Norrkvarn [även rikligt på nedre norrkvarnsholmen samt på så gott som alla sörkvarnsholmarna]"; under 1960-talet på den 1968 rivna Sörkvarnsbrons stenfundament}. Kungs-Barkarö 16 Hedströmmen N Granö och Ö-ut 1949–50 (Hamrin). 17 a–b Örsåsen (Ährling enligt Iverus 1875) -1950 (Almquist, Hamrin: Örsås udde respektive Botten). Kolbäck 18 Mölntorpet 1930 (Norrsveden: Västerkvarn nedom slussen i V. strandkanten) - (EK 1966: vid ån N Mölntorpet). 19 Prästgården vid ån (Åkerman enligt WALL 1852) - (Iverus 1877: Aspholmen). 20 Strömsholm [Slottsholmarna?] (Iverus 1877). Köping 21 Kallstena 1848 (Lönnroth, UPS) -93 (Bäärnheilm, GB,-S) - (Strandberg enligt SAMUELSSON 1925: holme i Hedströmmen). Medåker S 22 Röfors Ö-ut vid ån 1906 (GARSTEN 1971; GAR) -76 (Löfgren: på häll vid ån).
Skogslåglandet: Fellingsbro N 23 Åbyhammar, mindre bestånd 1975 (Löfgren). Hallstahammar N/Surahammar 24 Ängfors-Getängen (Getinge) (Iverus 1877) - (MALMGREN 1970: Stora Fly nära ån flerstädes + kring Buren, här även inplanterad på tomt). Ramnäs 25 Gnien på holme, cirka 100 m2 1965 (EK 1966) - (ERIKSSON 1967a: Lillån). Sevalla 26 Bro Säterlund (E. Nylin enligt SAMUELSSON 1925). 27 Hallingsberg, vägdike 1957 (Almquist). 28 Herrkvarn (WALLDÉN 1955) -57 (Almquist). 29 Lilla Korgesta (Almquist). 30 Sevalla bro vid Sagån 1953 (Almquist). 31 Smittens vid Sagån 1924 (Öberg) -27 (Wollert, VÄ). 32 Väsby såg 1957 (Almquist). 33 Väsby f.d. tegelbruk, hemerob, obetad Alopecurus pratensis-Phalaris arundundinacea-vegetation vid ån 1977(!). [Vid landskapsgränsen: Götlunda: Arbogaån mitt emot Röfors 1864 (O. G. Blomberg, UPS). Simtuna: Åhagen vid Sagån (ALMQUIST 1929).]
Förvildad (på 37 möjligen järnvägsspridd):
Mälarslätten: Kung Karl 34 Kungsörs stationsområdet, 2 ex. 1943 (Almquist)†. Troligen från dåvarande, intilliggande handelsträdgård. Kolbäck 35 Yllesta (Iverus 1877)†. Köping 36 Johannisdal (POST 1844)†.
Skogslåglandet: Sala 37 Sala sin vid lokstallet, gräsvall på banområdet 1960 (Almquist, UPS)†.
Nedre Bergslagen: Västanfors 38 Högbyn (WINKLER 1972 s.n. V. spicata: nära gammal torpgrund). Bestämd på färgfoto, som Winkler haft vänligheten sända författaren (arkiveras).
