19; tämligen sällsynt i V. Bergslagen, f.ö. mycket sällsynt Mälarslätten 0. Utbredningen följer i V D. incarnatas, med vilken den ofta tycks samväxa. Frånvaron i Ö beror på brist på lämpliga ståndorter (se nedan). Utbredningstyp: N4.
Första fynd
BINNING 1921 (lokal 7). Först påvisad av Reuterholm 1878 (lokal 19).
Ekologi
Idiokorofyt. Erinrar ekologiskt starkt om D. incarnata. Utbredingsbilden tyder likväl på skillnader. Kan tänkas bestå i större hemerofobi (ej säkert påvisad i någon typ av antropogen Mälarstrandäng eller annan antropogen fuktäng), möjligen något skilda substratkrav (undviker lera?) samt (i myrmiljö och annars) generellt större anspråk i fråga om substratneutralisation. I Skogslåglandet. känd från starkt genomsilade rikkärrdråg i Stora Flyten-området (lokal 1), ej i östligare, genom flack topografi och låg nederbörd måttligt starkt genomsilade kärr. I V. Bergslagen utanför kalkområdet tydligt källmyrgynnad. Detta troligen i högre grad än D. incarnata (ensam uppgiven från 6 och 13). Den fullständiga frånvaron i Ö. Bergslagens (fåtaliga) rika källkärr (om ej sammanblandning med D. incarnata) liksom i kalkkärren i Skinnskatteberg, Norberg och Sala kan bero på utebliven spridning. Har förutom i myrvegetation en gång iakttagits i gles, potentiellt naturlig geolitoralvegetation på grusig kalkstrand (14). Tydligen tillfällig.
Apofytisk blott i kalkområden: fuktig kalkbrottsbotten (3).
Syns i Västmanland ännu inte ha lidit nämnvärd skada av kulturingrepp. Individmängd växlande, oftast fåtalig.
Variation
Inbegriper tillsvidare också den troligen även i Västmanland förefintliga, västliga typ, som HYLANDER (1966a) omnämnt som "en speciell ras med förekomst i –Dalsland, Värmland och Dalarna". Att döma av kända ståndorter som oftast utgör rik- och mellankärr, torde dock denna mera oligotrofa typ inte i högre grad ingå i det kända materialet.
Lokaler
Skogslåglandet: Gunnilbo 1 Stora Flyten-området (SJÖRS 1948) - (Rafstedt & Hammar 1970 i E. MARKLUND 1975c: SV Svarttjärnen i tuvigt drågområde med pH 6,3).
Bergslagen: Grythyttan 2 Loka station Ö-ut 1954 (WALDÉN 1956) -76(!: Finnhytteängen, kalkpåverkat kärr ca 800 m NÖ Loka hållplats). 3 Skatviken 600 m N-ut, "sumpig botten i ett gammalt kalkbrott" 1954 (WALLDÉN 1956). 4 S. Skomakarsjön S-ut, kärr med pH mellan 7 och 8 (WALLDÉN 1956). Guldsmedshyttan 5 ?Körartorp, Ca-kärr (EKHOLM 1978 som Orchis cruenta) Hjulsjö 6 Kindlamossen, vid källkupol (SJÖRS 1948). 7 Nära Rombohöjden 1919, 1921 (BINNING 1921; GB). Hällefors 8 Silkenområdet mellan Palamgr. och Limgr., Eriophorum latifolium-kärr 1964 (Björkman manuskript). 9 Ställbergsmossen, soligent flarkkärr (BACKÉUS 1978). Ljusnarsberg 10 Kopparberg NÖ-ut, soligent barrskogskärr 1976(!). 11 Nedanför Storhöjdens S-sluttning [Phragmites-samhällen !] (URSBERG 1978). 12 Stormossen (BACKÉUS 1978). 13 Nubbtorp, sluttande källkärr 1976(!). Norberg 14 Silvtjärns Ö-strand (NORDIN 1958; NORDIN 1959: 3 ex. 1957, 0 1958). Ej senare återfunnen. Viker 15 Myggkärret 1949 (I. Anderberg enligt PERSSON 1963). Återfunnen av Persson. 16 Rödkärrsmossen, sluttande Phragmites-Sphagnum-samhällen, riklig 1976(!). 17 Röjängen, kalkkärr och -fuktäng 1949 (I. Anderberg; LINDSTEN 1956, m.fl.) -76(!). 18 Venakärret (Älvhyttan) 1909 (Bergdahl, BER) -76(!). För övrigt ark i LD, S. 19 Mellan Vikersvik och Bengtstorp 1878 (Reuterholm, GB).
