Var. recta (Fleisch.) Hyl.: Påminner ekologiskt (liksom till sin byggnad) om C. cespitosa, gärna växande i vårfuktiga gropar och småhålor (hällgropar, invid block osv.), f.ö. vid dammkanter m.m.; synbarligen oftast i hemerob omgivning (Ej i fattigkärr eller veterligen på oligotrofa mineraljordsstränder.) Tuvorna når under vissa betingelser avsevärd höjd (jfr Ö om Berg nedan):
Lokaler
Mälarslätten: Arboga Hallarö, i ett kärrhål på en klippa 1886 (Callmé, UPS). Hallstahammar S Åby NÖ-ut, blockbas nära bryn 1968 (MALMGREN 1970 s.n. var. juncea; S). Hubbo Näs, dammkant, flertalig 1977(!). Irsta Folsta vid Ångsjön [slutet 1800-talet] (A. E. Luhr, JOH, S). Munktorp S Eneby gård, fuktig grop mellan markhällar, 4 stycken 40 cm höga tuvor 1977(!). Ängsö Berg 900 m ÖSÖ-ut, klippgrop, 5 å 6 40 cm höga tuvor 1973(!, UPS). Kurö 1882 (A. E. Luhr, S).
Skogslåglandet: Romfartuna N Julpa kring trädgårdsdammen 1977(!). Sala Långforsen 1912 (Dahlgren, UPS).
Bergslagen: Grythyttan Loka brunn 1855 (Hamnström, LD). Ljusnarsberg Hörken vid Sjöfallet [1923] (G. Täckholm, S). Mårtenstorpet i Sjöhagen 1917 (Laurell, UPS). Viker Älvhyttan 1933 (Sylven, LD).
Sannolikt bör också alla äldre, obelagda uppgifter beträffande C. juncella föras hit: Mälarslätten: Kungsåra Klockargårdens tomt 1929 (A. Johansson). - Skogslåglandet: Sala Viksberg (DAHLGREN 1911). - Bergslagen: Grythyttan Loka; Skatviken 1918 (SEGERSTRÖM 1923). Järnboås Hultatorpet (BINNING 1921). Nora N Fåsjöhyttan (Ohlsson maniskript 1863). Norberg Mellan Bjurfors och Bredmossen, i dikade skogskärr (LUNDH 1925). Viker Skrikarhyttan (Ohlsson manuskript 1863).