22 lokaler på Mälarslätten; i Hedströmmens dalgång i nedersta Skogslåglandet.
Att arten inte alls anträffas högre upp och inte heller upptas t.ex. från Dalarna (ALMQUIST 1949) tycks innebära, att den är bunden till SÖ. Västmanland av temperaturklimatskäl. Eljest inte extremt edafiskt fordrande, fullt bofast (vanligen riklig) på flertalet lokaler; i flera fall bevisligen sedan 1800-talet Preliminär utbredningstyp: S7.
[Förr ofta felaktigt kallad L. periclymenum.]
Första fynd
TROILIUS 1860 s.n. L. periclymenum (lokal 22). Åkerman manuskript 1846 (samma lokal).
Ekologi
Epökofyt. Vanligast i mesohemerob ängsädellövskog i regel parklundar och liknande fragment av sammanvuxna, f.d. engelska parker - invid slott och storgårdar. Stundom i annan ängslövskog vid d:o (lokal 17), vid bergrötter (4), på bergshyllor (19) m.m., alltid på hemeroba ståndorter och aldrig långt från äldre bebyggelse.
Frisk-måttligt starkt uttorkande, föga sur mull (oftast ädellövmull) på skiftande underlag (vanligen lera; åssand på lokal 17 och 23, silikathällmark på 19, kalkd:o på 1, morän på 14 osv.). Stark skugga-öppet ljus. Blommar endast vid någorlunda god ljustillgång (i gläntor, bryn och i mer eller mindre öppen terräng). Säkerligen betesskygg (liksom L. periclymenum).
Ergasiofygofyt. Ännu mycket odlad men förvildas knappast längre (saknas kring yngre bebyggelse). Äldre trädgårdsformer härdigare? Syns i alla händelser som vildväxande merendels härröra från 1800-talet-början av 1900-talet. I några fall kanske ursprungligen avsiktligt utplanterad i sedermera övergivna vildparker (framhölls i Svensk botanik 1805 som tjänlig vid anläggning av lövsalar). På de flesta lokalerna förmodligen utkommen med trädgårdsavfall. Genom vegetativ spridning vidsträckta, ibland flera 100 m2 stora (lokal 18) bestånd. Om den förmått och förmår sprida sig också med frön är okänt för författaren. Dess obetydliga emancipation från bebyggelse tyder på, att fröspridning i regel misslyckas.
Lokaler
Mälarslätten: Arboga 1 Koberg (S. MARKLUND 1976a; LÖFGREN 1976a). Dingtuna 2 Lospånga park 1931 (Wollert, VÄ) -73(!: parklunden, cirka 100 m2). 3 Lövsta-trakten, "som slingrade sig bland mossan i barrskogen" (MARKLUND & RAMKVIST 1974 s.n. L. perclymenum); väl = Tallbo, riklig 1974 (L. Winkler). Fellingsbro S 4 Torntorpet SÖ-ut, runt sydfoten av öppetliggande backberg, delvis bland Rosa pimpinellifolia, riklig 1978(!). 5 V. Torvesta, parksnår 1978(!). Hallstahammar S 6–10 Brukets äldsta industriområde, slänt; V. Erikslund V-ut, bryn, slingrande kring hassel; Hällby på och kring block i hage; Norlings sluss, almbuskage; Åsby parklund (gran-lövskog) (MALMGREN 1970). Hubbo 11 Mälby park 1977(!). Kärrbo 12 Frösåkers bokpark N-ut, lundbryn 1977(!). Lundby 13 Gränsla koloniområde N-ut, askdunge, nära tomt 1977(!). 14 Johannisbergs parklund, riklig 1971(!). Munktorp S 15 Dåvö, lövsnår invid gårdsparken 1977(!). Näsby S 16 Myråsen vid Väringen, kring rester av gammal fiskarstuga (SJÖSTEDT 1958). Rytterne 17 Stora Åsby, björkbevuxen åsflank mot N, ymnigt 1971(!). 18 Tidö slott (Iverus 1877) - (LUNDMAN 1924) - (SYLVÈN 1931: "täckande över stora områden och här och där i vacker blomning") -70-talet(!: parklunden mycket ymnigt, blommande i gläntor och bryn). 19 Vikhus, SV-vänd avsats på berg vid Mälarstranden, riklig 1977(!). 20 Åholmen (MALMSTRÖM 1958). Sankt Ilian 21 Bjärby cirka 200 m N-ut, blockig lövbacke med ek 1978(!). Västerås-Barkarö 22 Fullerö slott 1846 (Åkerman manuskript) -70-talet(!: flerstädes i hemerob ängslövskog - delvis parkrester - kring slottet, ställvis ymnigt).
Skogslåglandet: Hed 23 Jönsarbo herrgård, V. åssluttning bland subspontana lövträd, ymnigt 1975(!).
