Tämligen allmän-lokalt allmän i Mälarområdet. Högre upp sällsynt (dock lokalt allmän kring Älvlången) t.o.m. Nedre Bergslagen Kalkbunden ovan Mälarslätten. Sydlig, mer värmekrävande än Acinos arvensis. Utbredningstyp: S10.
Första fynd
POST 1844 (Köpingstrakten: passim). Sillén 1835 (nära Sala gruva; UPS).
Ekologi
Idiokorofyt. Troligen inhemsk i frisk, örtrik lövgläntvegetation och i glesa, kalkberoende Pinus-Juniperus-samhällen. Förstnämnda i form av t.ex. lövbryn kring naturligt öppna klipp- eller gruskrön (såsom på Mälarens åsöar: se Origanum vulgare), sistnämnda i form av kalkhälltallskog och graminidrika samhällen på mer eller mindre torr morän: Arboga: Kalkugnsberget, flerstädes ymnigt, även Polygonatum odoratum-Saxifraga osloensis-samhällen på trädfria, tunt humustäckta hällytor (MALMGREN 1972a); Viker: Näsmarkerna(!).
Huvuddelen av populationen i mesohemerob, örtrik gläntvegetation: glesa lövdungar, igenväxningsmark, omgivning av stigar, bryn och brynrenar m.m., utom på kalkrik mark så gott som alltid associerad med något eller några av de ädla lövträden och/elIer hassel. Knappast i friliggande, frisk ängsvegetation, på silikatunderlag aldrig i torrängsvegetation på euhemeroba ståndorter sällsynt i silikatområden (lokal 2), florerar i kalkområden på sådana åtminstone i Viker: Snöbergsmarken S-ut, vägdike i morän + igenväxande traktorväg på barrskogshygge 1976(!).
Frisk-måttligt torr(-på kalkhällar torr), vanligen väl utbildad, föga sur-alkalisk mull/rendzina. På silikathällmark beroende av djupare jordtäcke än Acinos arvensis. Underlag skiftande. Svag skugga-nästan öppet ljus. Sannolikt betesskygg.
Variation
Form flore alba: Sala Vid gruvans kalkbrott (DAHLGREN 1910a)†. Möjligen = Sillèns primärlokal. Växtplatsen nu förstörd genom brottets vidgning.
Lokaler
Inom Mälarområdet nordligast i Sankt Ilian Hovdestalund (SYLVÈN 1931: Lövängsrester vid Nya kyrkogården) -77(!: NV denna i torrt ek-hasselbryn mot Svartån).
N om Mälarområdet följande: Mälarslätten: Hallstahammar S 1 Sörkvarnsforsarna, glänta i S-vänd lundbrink, riklig, samt N-ut i lundglänta (Norrkvarns lund) (MALMGREN 1970).
Skogslåglandet: Ervalla N 2 Järle järnvägsstation 1956 (ALMQUIST 1957). Nora S 3 Åliden strax ovan Järle järnvägsbro 1956 (d:o). Sala 4 Aspentorpet [när?] (Almquist). 5 Gruvans kalkbrott: se form flore alba. Nu sannolikt bortbruten. 6 Mergölen-trakten 1971 (C. G. Eriksson enligt E. MARKLUND 1975b). 7 Nybygget 1917 (Dahlgren, UPS) -50 (Morander: Lärkbacken) -79(!).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 8 Fettebergstorpet, på litet berg 1895 (Svedberg enligt SAMUELSSON 1925; SBG). Guldsmedshyttan 9 Dyrkatorpets-trakten (Leja-trakten) 1957 (Björkman manuskript) - (BORGEGÅRD-JOHANSSON 1972). 10 Nybergsgruvan 1950-talet (Björkman manuskript). Järnboås 11 Lindesby (BINNING 1921). Nora N 12 Born [troligen inom kalkområdet] 1864 (Wetterstrand enligt SAMUELSSON 1925). Norberg 13 Klacken [1840-talet] (C. H. Johansson, JOH) - (WALL 1852) -74(!). Skinnskatteberg 14 Skräppbo kalkbrott 1973 (Nordin). Västanfors 15 Högbyn, slalombacken [lind-hasselvegetation] 1963 (Björk manuskript). Ej sedd av WINKLER (1972) eller ! (1970-talet). Kan finnas vid angränsande kalkbrott och ha varit tillfällig spridd. Viker 15 På åtskilliga ställen inom kalkområdet från Vikersvik i N till Sjöändan i S, känd sedan 1913 (Älvhyttan enligt Bergdahl, BER); först publicerad av BINNING (1921): Erntorpet, Vena, Vikersvik, Alvhyttan.
