Hittills huvudsakligen noterad av Almquist (1950-talet) och författaren (1970-talet): ett 75-tal fynd, tämligen jämnt fördelade på alla regioner. Genom andra ytterligare ett 10-talet lokaler Noggrann eftersökning skulle troligen visa, att arten för nuvarande är spridd (möjligen t. o. m. tämligen allmän) i alla delområdens kulturområden. Utbredningstyp: U.
Första fynd
Almquist enligt ERIKSSON 1967a (Ramnäs: Seglingsberg). Äldsta uppgift från 1932, då samlad av Wollert i Västerås S: kraftverket vid stranden (VÄ).
Ekologi
Potentiell agriofyt? Räknas i Uppland som inhemsk vid Mälaren och på slättåarnas stränder (ALMQUIST 1965). I Västmanland föga vanlig strandväxt. Än mindre som sådan i potentiellt naturlig vegetation. En förekomst av denna natur känd av mig: Arboga: Skansens holme, bland block i Arbogaåns strandbryn, flera tuvor 1979. Ovanlig också på mesohemeroba ståndorter, utan undantag = graminidrik ängsmark vid kanaler och åstränder. Till 95 % på euhemeroba ståndorter: ladugårdsbackar och omgivning av gödselstäder, kanten av åkrar och potatisland, obearbetade åkerhörn, nyligen övergivna åkrar, diken och dikesslänter, broslänter, sandtag, stationsområden, strandskon. m.m. 1 Munktorp S: Stenby i kärr, bildat av avloppsvatten.
Fuktig-torr, helst humus- och näringsrik mineraljord av växlande textur. Syns vara eutrof (nitrofil). Enligt HÅKANSSON & WALLGREN (1976) och av dem citerade författaren gynnad av lerfattig lättjord, något som inte klart visat sig i Västmanland. Tämligen många fynd också på mellanlera och styv lera(!). Konkurrenssvag; torde försvinna, då fältskiktet sluter sig.
Xenofyt (och ergasiofygofyt?). Sannolikt (äldre) neofyt. Huvudsakligen spridd med diverse utsäde. Kanske någon gång avsiktligt insådd - i senare tid i så fall med vägsläntfrö och liknande. Tämligen frekventjärnvägsväxt. Om arten ökar eller minskar kan inte bedömas. Tål ej nuvarande former av jordbearbetning, förr måhända regelrätt åkersynantrop (jfr HÅKANSSON & WALLGREN 1976). Oftast lokala småbestånd. Täckte 1978 tiotals hektar på sidlänt, genom Hjälmaresänkningen vunnen åkermark N Mordön i Arboga(!). Jorden föreföll obrukad (på grund av föregående översvämning) - men kanske var storvenen utsådd som vallväxt.