Cirka 14 recenta lokaler, utgången på något färre. Funnen upp i Nedre Bergslagen. Den utomnordiska utbredningen tyder på, att dess klimatgräns går än längre mot N. Utbredning i Västmanland sammanfaller tämligen väl med områden med tidiga, större trädgårds- och parkanläggning Utbredningstyp: S3.
Första fynd
Wall hos FRIES 1844 (Västerås: Stallhagen; se vidare nedan).
Ekologi
Epökofyt (potentiell agriofyt?). Redan på locus classicus i föga kulturpåverkad vegetation: "vextställets natur skulle kunna gifva anledning till den förmodan att den ej vore förvildad, ty den vexer i busksnår, der intet spår till kultur i närheten finnes" (Wall hos FRIES 1844). Enligt WALL (1852) ymnig Ståndorten senare kallad "alkärret" (WALL 1852; Arboga., 1864, LD, S) och "ett alkärr nedanför Fridnäs" (Aguéli, 1885, S). För övrigt flerstädes i hemerob, delvis oligohemerob, frisk-något fuktig lövglänt- och ängslövskogsvegetation (lokal 5, 9, 11, 14; Viksäng). Vanligast i parkvallar, gamla gräsmattor, grässlänter och liknande.
Frisk-växelfuktig, ej starkt sur mull. Eutrof men ej bunden till extremt näringsrikt underlag. Skugga-halvskugga (-öppet ljus).
Ergasiofygofyt. Troligen nyttjad som prydnadsväxt fr.o.m. 1700-talet Känd som odlad sedan 1789 (Västerås gymnasieträdgård enligt Schröder manuskript) och 1796 (Åholmens trädgård i Rytterne enligt REUTERHOLM 1796). Använd troligen fram till 1800-talets senare del, på enstaka håll även i början av 1900-talet, särskilt i anläggning av engelsk park-typ, där den hysts i rundlar m.m. och eventuellt också friplanterats i tuktade parkvallar. I trädgård av annan typ endast på 10. Som vildväxande beständig; minst 150-årig på 6. Försvinnandet från vissa lokaler har berott på gräsmattsomläggning, bebyggelse och andra ingrepp. Bildar bestånd, i lämplig omgivning flera 10-talet m2 stora (lokal 5).
Lokaler
Recenta eller möjligen recenta lokaler:
Mälarslätten: Arboga 1 Djupmyra S-ut, f.d. hagmark, nu skog, runt block, ej blommande 1973 (LÖFG. 1979a; ARB). Hubbo S 2 Näs gård, parkvall 1977(!). Irsta 3 Kusta, trädgård 1919 (Källander enligt SAM. 1923a). 4 Kyrkan 1957 (Björk. manuskript) -77(!: alléslänt N om kyrkskolan, tämligen sparsam). Lund 5 Johannisbergs parklund, gles Quercus-Poa nemoralis-vegetation, ett par stora mattor + sluten Quercus-Corylus-vegetation (på höjdkrönet), glest bestånd i frodigt örttäcke, ej blommande 1977(!). Rytterne 6 Åholmens f.d. park (Iverus 1875) -73(!: gammal parkvall). Västerås 7 Invid regementets kasern 1925 (Wollert, VÄ). Ett foto visar en ymnig matta i kulturgränsvegetation Syns numera saknas i de V f.d. kasernerna sparade parkvallarna. (Möjligen har jag förbisett den.)
Skogslåglandet: Fellingsbro N 8 Rockhammar, parkgräsmatta, riklig 1977(!). 9 Österhammars säteri, brynet av ek-hasselparklund 1977(!). Karbenning 10 S. Örbäck, gammal vall i f.d. fruktträdgård, riklig 1977(!). Västervåla 11 Engelsbergs herrgård (SYLVEN 1931: gräsmatta S herrgården) -74 (MALMG. 1975)-78(!). Utanför herrgårdsparken nu flera bestånd: vägren i allé + lundbryn (slänt) NV trädgården + slutet, källdragspåverkade stigbryn efter småvägen mot Snyten.
Bergslagen: Guldsmedshyttan 12 Min Storå kvarn och Råsvalen (O. Almquist enligt EKH. 1978). Nora N 13 Hagby (Bomgren enligt SAM. 1923a) -50, 52 (K. Holm, LD). Västanfors 14 Fagersta brukskontors parkdamm, riklig bland Equisetum arvense 1978(!).
På följande lokaler ej återfunnen av författaren eller andra (nämns med insamlings-/anteckningår i kursiv, eljest näraliggande publiceringsår): Arboga Landskyrkogården (1883). Jäders bruk ([1860–80-talet] -1924); Vinbäcken [1940-talet]. Rytterne Tidö park (1918). Sankt Ilian Fredriksberg [ca 1915]. Västerås Stallhagen (1844–91; se ovan och nedan); Stensborg (1910–24); Viksäng, "i lund" (1930) respektive "i lövskog" (1932). - Kila Sätra brunn (1916). LilIhärad N Vid kyrkan (1923). - Nora Hammarby (1923). Dess engelska park nu delvis betad.
Från locus classicus hämtades på sin tid ett rikt material till landets herbarier. 15 ark av åtta samlare nu anträffade i LD, S, UPS (sist 1891, Dan., S). Dessutom utdelad härifrån i Herbarium Normale (XI:52, leg. Wall). Det material från Västmanland, som fr.o.m. 1888 togs i odling i Bergianska trädgården (WITTROCK & JUEL 1891), torde ävenså ha sitt ursprung i Stallhagen-beståndet.
