Allmän i hela området. Genom högre nederbörd och andra klimatolikheter delvis på torrare ståndorter i Skogslåglandet. och Bergslagen än på Mälarslätten Utbredningstyp: U.
Första fynd
BERGIUS 1764 så som Aira cespitosa (Grythyttan: Loka hälsokälla). (För övrigt under 1700-talet så som "tåtel" eller "Tåtål" i Barchaeus manuskript 1772 [Fellingsbro s:n], Lohman manuskript ca 1780 [Arboga: Viby] och BRUNYAN 1793 [Irsta: Kusta].)
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Myrväxt möjligen endast i samhällen i källkärrs fastmarksövergångar, t.ex. Norberg: ö. Djupkärra(!). Källflödessamhällen. Växelfuktig sumplövskog (strandalskog och liknande). Sumpbarrskog av våt fräkenristyp och fuktig-våt örttyp, källdragspåverkade lövskog av örttyp. Potentiellt naturliga fuktängssamhällen i övre geolitoralen på låglänta, oligotrofa mineraljordsstränder.
Som apofyt i allehanda måttligt våta fuktängssamhällen I betesmark karakteristisk dominant inom avsnitt med lämplig fuktighetsgrad, ofta över stora arealer. Upphör vid "kärrängsgränsen", dvs. där genom ökande fuktighet ett tunt kärrtorvlager börjar uppträda. Tillika konstant på fuktiga, euhemeroba ståndorter (alla slags diken, dammar osv.). N om Mälarslätten (redan fr.o.m. nedre Skogslåglandet., så som Surahammar, Ramnäs, Linde S osv.) tillika vanlig på torrare, hemeroba ståndorter; främst euhemeroba (skogsvägkanter, åsskärningar, täktkanter, stationsområden, renar, slänter osv.), ställvis dominant. Även (troligen främst i Bergslagen) på mesohemeroba, nämligen betade örtbackar.
Variation
Form pallida (Koch) Gren. & Godr.: Björskog Nära Grönö, bland normalformen 1844 (POST 1846; S). Järnboås Nyhyttan 1929 (U. Tilly, S). Kungsåra Vid prästgården 1911 (O. V. Bohlin, S). Sala Gröna gången 1947 (Morander, UPS).