LINNE 1745b såsom Saponaria 347 ("in arenosis viis publicis, uti prope Arosiam ---"). Samlad i Västerås redan under 1700-talet eller början av 1800-talet enligt lokal 15 och utropstecken för denna lokal i HARTM. flora 1820, betecknande "stället hvarifrån författaren eger sina exemplar" (förmodligen utdelade av Hall). Det äldsta under 1970-talet funna belägget taget 1841 av Forelius (lokal 10).

Epökofyt. Av de sparsamma ståndortsantydningarna framgår, att arten ofta (alltid?) iakttagits på torr, euhemerob sand- och grusmark, antingen på eller i anslutning till de ovannämnda åsarna (grustag, stigar) eller på forna småvägar, vanligen i åsarnas närhet. Längst bort från en ås låg lokal 11 och 13–15 (omkring 5 km).

Starkt sandgynnad-sandbunden. Ljusälskande.

Spreds säkerligen lokalt kring åsarna under 1700–1800-talet med påfört grus. Dess äldsta historia dunkel, skälen till den kraftiga minskningen delvis likaså. En liknande nedgång i Uppland, konstaterad redan under 1920-talet, föranledde ALMQ. (1929) att anta, att den varit förvildad från trädgårdar och gradvis försvunnit i takt med upphörd odling ("varför annars nu näst. utdöd?"). Den har också bevisligen odlats i Danmark och har ett större prydnadsvärde än nu vildväxande bristexemplar vanligen ger vid handen (blir välutvecklad åtminstone ett par dm hög). Troligen dock i Västmanland xenofyt, inkommen under 1500–1700-talet.

Samtliga de lokaler, där arten fanns under 1800-talet, är senare väl undersökta (en eller flera gånger). I några fall kan minskning bero på viss obeständighet (t.ex. 1, 7, 10). I andra är uppenbart, att ståndortsförändringar medverkat, t.ex. de små grusvägarnas och stigarnas ombyggnad till bilvägar (2–3), bebyggelse och schaktningsarbeten (del av 4, 8, 11–15).

Utdöende. Hotas på sin sista lokal av igenväxning.

Mälarslätten: Badelunda 1–3 Jädra; på vägen till Malma; vid vägen till Hamre nära Balundsåsen (WALL 1852). 4 Hälla 1913, 20, 27 (Wollert, VÄ). På ett av arken, som tillsammans innehåller 26 ex., anges: "å vägen öster om åsen vid Hälla gård". Denna lilla åskörväg återstår ännu, men arten har inte kunnat återanträffas här eller i närheten(!). Fanns kvar i trakten av Hälla 1927 (L. Lindqvist, GB, LD, 8 ex.H9 (Edvard Alvén, ALV, 4 ex.) -51 (WALLD. 1955). Senast vid nedfarten till stort grustag nära Stockholmsvägen, som senare utplanades, varvid arten slutligt försvann från Hälla (Walldén i brev 1977). 5 Hässlötrakten: Åsen vid vägen till Hässlö 1846 (Åkerman manuskript). Mellan Hamre och Hässlö nära sjöstranden (WALL 1852). Åsen V Hässlö gård inom F1:s område 1948 (WALLD. 1955). Denna avspärrade lokal ej återkontrollerad(!). 6 Tibble (längs stigen upp till Trojaborgen) (WALLD. 1958c) -77(!). På måttligt sliten, tämligen öppen åsgångstig. Ej alls inom dennas med gräs igenvuxna avsnitt och endast enstaka på genom tramp kalnötta grusfläckar; drygt 50 ex. inom ett avsnitt med nästan slutet bottenskiskt (Ceratodon purpureus). I fältskikt för övrigt glesa trampformer av Herniaria glabra, Achillea millefolium, Scleranthus annuus, Potentilla argentea och Agrostis capillata. Förekomsten hotas av igenväxning. Irsta 7 Gäddeholm (Lundblad enligt SAM. 1923a). Förmodligen tillfälligt spridd från Badelundaåsen. Kolbäck 8 Strömsholm 1861 (Arboga., LD, 7 ex.) (Iverus 1875) = Sofielund (Iverus 1877). Kan ha försvunnit vid vägbyggen, uppförandet av Sofielundshemmet osv. Rytterne 9 Hornsåsens gravfält (WALLD. 1955). Sedd på stig (Walldén i brev 1975 till T. Westermark). Jag har sökt den varje sommar 1971–77 vid olika tidpunkter utan återfynd. Området, som skyddas av fornminneslagen, erbjuder fortfarande många goda ståndorter. 10 Stora Ekeby 1841 (Forelius, UPS, 1 jätteexemplar). Väl spridd från den närbelägna lokal 9 - om inte från Ekeby trädgård i motsatt riktning Västerås 11 "uti och bredvid den obegagnade vägen bakom Djekneberget ofta ymnigt" (WALL 1852). Klassisk samlarlokal (kallad Västerås, Kvasttorpet, Jakobsberg), kanske flera närbelägna lokaler Äldsta härifrån anträffade ark taget 1847 (Lagerlund, UPS). Fram till 1897 under ovannämnda lokalnamn minst 16 ark av 10 samlare, sammanlagt 114 ex. (ARB, GB, JOH, LD, S, UPS, U PSV). Sist tagen. på Djäkneberget på vad som förmodas var en något annan lokal, "skjutbanan" [dåvarande skarpskytteskjutbanan) 1905 (Dahlgren, S, U PS, 33 ex.). Platsen sedan omdanad. 12 †Kungsängen (Iverus 1877). 13 Myggbo (Moler enligt SAM. 1923a). 14 Sommarro 1885 (C. H. Joh., JOH, 9 ex.). 15 Trumslagartorpet [slutet av 1700-talet-början 1800-talet] (Hallstahammar enligt Wall hos FRIES 1844) (1840-talet) (Forelius, S, 5 ex.).

Skogslåglandet: Kila 16 Sätra brunn 1860 (R. Fries, UPS, 7 ex.; Th. M. Fries, LD, S, ca 15 ex.) -62 (O. Almquist enligt SAM. 1923a; S, 10 ex.; S. Almquist, LD, 10 ex.). Tydligen individrik förekomst. Förr bofast? Möjligen förvildad från Brunnsparken.

[Något tvivelaktig är en uppgift från Skinnskatteberg: Vid kyrkan, tillfällig, omkring 1910 (V. Sam. enligt SAM. 1923a). Annan art?]