kattmynta
Nepeta cataria
Mer information om arten

Nio uppgifter från Mälarområdet perioden 1848–1880.

Första fynd

WALL 1852 (lokal 3, 5, 6, 8).

Ekologi

Efemerofyt. "på gårdar och planteringsland" (TROILIUS 1860). På lokal 7 vid ladugård. Tycks alltså ha varit bunden till tomtmark. Måhända i några fall kvarstående på någon gammal odlingsplats snarare än i verklig mening vildväxande.

Ergasiofygofyt. Som Marrubium anrik läkeört, förhållandevis tidigt ur bruk. Svensk botanik 1809 uppger: "Som läkedom användes nu icke mer Katt-näftan, ehuru den fordom var mycket berömd för hysteri, och som befordrande medel af menstruation. I grönsjuka ansågs den, i infusion brukad, som specifik." Dess odling torde alltså i stor utsträckning ha upphört vid mitten av 1800-talet. Enda kända uppgift om odling i Västmanland är dock från 1900-talet: Kolbäck: Herrskogens by i täppa 1923 (LUNDMAN 1924) -37 (Edvard Alvén, UPS). Kan här ha växt kvar sedan 1800-talet.

Lokaler

Arboga l Arboga [stad?] [cirka 1862] (P. Öberg, GB). Kanske = 2 Viby [1860–70-talet] (Anonymus manuskript). Kärrbo 3 Kärrbo 1848 (Forelius, S, 1 ex.) = kring Fröholmen-Råstenshamn [1840-talet] (G. v. Post manuskript). Publicerad från Fröholmen av WALL (1852). 4 Lindö (TROILIUS 1860). 5 Ångsjön (WALL 1852) - (TROILIUS 1860: Kusta). Sankt Ilian 6 Hovdesta (WALL 1852). Säterbo 7 Reutersberg 1860–70-talet (Bergmanson enligt SAMUELSSON 1925). Västerås S 8 Västerås på gårdar (WALL 1852). Ängsö 9 "Ängsö" [slott?] 1880 (A. E. Luhr, LUHR).