Ca 15; i sydöstligaste Mälarområdet. Sydligt kontinental art med stora värmeanspråk under vegetationsperioden. Utbredningstyp: S13.
Första fynd
Wall hos FRIES 1844 så som Orchis sambucina (lokal 4a).
Ekologi
Epökofyt (delvis tillfällig). Mesohemerob örtbacks-, klippängs- och friskängsvegetation. Karaktärsart i de båda förstnämndas Dactykorhiza sambucina-Helianthemum-variant.
Torr-frisk, måttligt näringsrik, välneutraliserad mull på skiftande underlag (lera, morän, silikatbergarter). Ljusälskande. Troligen känslig för tidigt insatt betning och hårt betestryck.
Akolutofyt. Troligen arkeofyt. för nuvarande bofast på fem-tio lokaler på S. Ängsön och Långholmen, delvis individrik (lokal 3, 4 a-b). N om sydligaste Ängsön hittills ofta obeständig.
Mycket sårbar. Hotas främst av igenväxning.
Lokaler
Björksta 1 N Grindtorp [SSÖ Björsbo], 2 ex. i ekhage i början av 1970-talet (A. Pettersson, muntligt meddelat 1973)(†). Västerås S 2 "på östra Hästholmen sparsamt en gång funnen" (WALL 1852)†. Ängsö "här och der på sjelfva Engsön" (WALL 1852). Från ospecificerad lokal, ett par ark i S (1885, 1897). Namngivna lokaler: 3 Dyviksholm [N Olsbo] 1937 (Hj. Karlsson, GB) - (LINDBLAD-WESSBERG 1971: "steppartad torräng"); i hundratal (Walldén i brev 1976). 4 Långholmen: fem nutida lokaler enligt LINDBLAD-WESSBERG (1971 sid. 65 + karta). Locus classicus är: 4a Kalvholmen (Wall: se ovan). Enligt WALL (1852) ymnigt Ännu riklig(!). 4b-e Trakten av Långholmens gård ("riklig med bitvis täta bestånd"); Lilla Långholmen Ö-ut; Lilla Långholmen S-ut; Västerudden. Belägg från Långholmen i ALV, LD, UPS och VÄ. 5 †Måholmen före 1955 (A. Pettersson, muntligt meddelat 1973). Förekom i ängsbackar; utgången sedan jordbruket upphört (ca 1955) och åkrar och ängar maskinplanterats med tysk gran. 6 Skurusund 1950 (Walldén) - (LINDBLAD-WESSBERG 1971). 7 Slottet 1944 (S. O. Björkman, UPS)†. 8 D:o 1 km Ö-ut, "grund jord på sydexponerad sluttning" 1944 (Hedberg, UPSV) -45 (Walldén). 9 D:o 2 km O-ut, torrbacke 1937 (Hedberg, UPS). 10 Stora Utö 1950 (Walldén).
[Mycket osäker är Kärrbo: Fröholmen 1946 (Edin). Aldrig återfunnen. Felaktigt uppgiven: Skinnskatteberg s:n (Wall hos FRIES 1844 efter okänd sagesman, säkerligen ej HISINGER). Uppgiften hos WALL (1852) försedd med ?. Guldsmedshyttan: Lejakärret (PALMAER-WALDÉN 1956 så som Adam och Eva). Ett till Västmanland fört ark från ön Gubben (P. Söderlund, 1932, S) avser en lokal i mynningen av Strängnäsfjärden i Södermanland.]
