kungsmynta
Origanum vulgare
Mer information om arten

20; Ö. Mälarområdet, främst på öarna, samt en äldre lokal, säkerligen på kalkmark, i Arboga. Utgången på samtliga fastlandslokaler Sydlig, värmekrävande. Utbredningstyp: S13 (fdS12).

Första fynd

WALL 1852 (lokal 3, 7, 20). Okänd samlare 1842 ("En holme i Mälaren nära (väster) om Ängsön"; S).

Ekologi

Idiokorofyt. Hemerofil. Föga meddelat om växtsamhällen och ståndorter. Inhemsk troligen på Mälaröarna i samma omgivning som t.ex. Clinopodium v.: "Ej betesbetingade gräsmarker förekommer [inom Ridöarkipelagen] på mycket torrt underlag på några åsöar (exponerade åskrön, instabila och torra sten- och grusslänter, klapperstensmarker osv.). På dessa ställen dominerar gärna vissa högvuxna örter t.ex. Cynanchum (i sol) eller Chelidonium majus. Inslaget kan vara stort av Origanum, Satureja vulgaris m.fl. varför dessa samhällen blir mera rena örtsamhällen än egentliga gräsmarker. Bland gräsen brukar Poa nemoralis (lundgröe) vara rikligast företrädd." (KERS 1978.) Jämför också lokal 20 och förekomsten på den avsides belägna klippön Stora Jungfrun (6). På fastlandet sannolikt överallt apofytiskt kring Västeråsfjärden (4, 5, 9, 11) men kanske inte i Arboga (1), där den kan ha uppträtt i gles kalkhälltallskog eller naturliga hällgläntor i sådan (tillsammans med bl.a. Clinopodium; se denna).

Utgången på några fastlandslokaler av okända skäl (t.ex. på 1), på åtminstone en (4) med visshet genom bebyggelse.

Lokaler

Mälarområdet: Arboga 1 Källängen [förmodligen = Kalkugnsberget] [1860–80-talet] (Anonymus manuskript) -1900 Svedberg enligt SAMUELSSON 1925; SBG) -24 (Fridell, ARB)†. Utgången av okänd anledning, troligen före 1940-talet Irsta 2 Rågsäcken 1927 (Wollert, VÄ; L. Lindquist, GB) -30 (Eskil Alvén, ALV: ängsbacke) - början av 1950-talet (Nordin). Irsta 3 Stora Skärplingen (WALL 1852) - början av 1950-talet (Nordin). Lundby 4 †Hammarby [nära nuvarande Hammarbyrampen] [cirka 1915] (Lundblad enligt SAMUELSSON 1925) -37 (Hedberg, UPS: busksnår) -början av 50-talet (Nordin). Området sedan bebyggt. Växtplatsen nu syrenrabatt. Rytterne 5 Nära Löt (Lundman enligt SAMUELSSON 1925)†. Tillfällig på vägkant? 6 Stora Jungfrun 1931 (Aina Nyström) - (KERS 1978). 7 Strömmingsskär (WALL 1852: holmar nära Tidö-Lindö) - 1947 (WALLDÉN 1955). 8 Tidö-Lindö (TROILIUS 1860) -1867 (Iverus, GB)†. 9 Barkaröby 1902 (Svedberg, SBG) - [cirka 1915] (Lundblad enligt SAMUELSSON 1925: vid kyrkan) -25 (Håkansson manuskript: utanför kyrkan, ymnigt)†. 10 Flaten 1879 (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1925; JOH) - 1949 (WALLDÉN 1955, 1958a: "nyskapad miljö av grovt klapperstensgrus" efter grustäkt, rikligt) - (KERS 1978). 11 Fullerö slott 600 m V-ut, vid landsväg 1894 (H. E. Johansson enligt SAMUELSSON 1925; S)†. 12 Högholmen 1922 (Öberg)-23 (Sernander manuskript 2) - (O. M. Floderus enligt SAMUELSSON 1925) - (WALLDÉN 1955, 1958a) - (KERS 1978). 13 Skåpholmen (KERS 1978). 14 Stora Sandskär (d:o). Västerås S 15 Elba 1905 (Bjure enligt SAMUELSSON 1925)†. "förr" enligt WALLDÉN (1955). Utgången genom igenväxning eller kulturtryck. 16 Kattskär (Kalvskär) (TROILIUS 1860). 17 V. Holmen 1846 (Åkerman manuskript) - (TROILIUS 1860) - 1947 (Edvard Alvén; publicerad av WALLDÉN 1955). Ängsö 18 Fagerön (TROILIUS 1860) - (LINDBLAD-WESSBERG 1971). 19 Måholmens O-del (Hovskär) (d:o). 20 Skarpan (A. E. Luhr enligt WALL 1852) - 1951 (WALLDÉN 1955) - (LINDAHL-WESSBERG 1971: SV-sidan, ravin med torrängsvegetation).

Små T.o.m. 1944. Stora Fr.o.m. 1945.