7; sällsynt, endast i V. Bergslagen Kalkbunden. Frånvaron i andra kalktrakter beror på spridningsslump och viss brist på lämpliga kärr. Utbredningstyp: Kalk.
Första fynd
ELGENSTJERNA 1889 (lokal 2, 4, 7).
Ekologi
Idiokorofyt. I stort nog hemerofob men tål viss röjning, slåtter m.m. Tuvbildande, ställvis dominerande i kalkrikkärrmyrviddfastmattor. I torra lägen samman med bl.a. gles Pinus (t.ex. lokal 5, 7). Med tilltagande fuktighet glesare, löst tuvad. Samdominerande arter bl.a. Myrica, Trichophorum cespitosum, Molinia, Carex rostrata, i bottenskiktet (särskilt 7) Campylium stellatum.
Apofytiskt i något kulturpåverkad, gles, växelfuktig sumpblandskog (Alnus, Betula, Pinus) med fält- och bottenskikt, som står fuktängsvegetation nära: 1.
Alkalisk kärrtorv och fuktängsmull på skiftande, kalkrikt mineraljordsunderlag.
I Venakärret (7) mycket stora bestånd - dominerande inom alla torrare-måttligt fuktiga zoner.
Lokaler
Nedre Bergslagen: Grythyttan 1 Björskogsnäs 1886 (T. Udden, LD) -1904 (H. E. Johansson enligt SAMUELSSON 1923a; S) - m.fl. -76(!: vid uddens N-spets). Viker 2 Bengtstorp, kalkudden 1880 (Reuterholm, UPS; Elgenstierna, LD) -82 (Elgenstierna, S) - m.fl. - (EKHOLM 1975). Först publicerad av ELGENSTJERNA (1889). 3 Bromängen 1955 (I. Anderberg) - (EKHOLM 1975). 4 Gamla Viker (ELGENSTJERNA 1889). 5 Röjängen 1955 (I. Anderberg) - (HAKELIER 1961) -76(!). 6 Skrikarhyttan 1955 (I. Anderberg). 7 Venakärret (Älvhyttan) (ELGENSTJERNA 1889) - m.fl. -76(!). Samlad 1889, 1929, -31, -34, -39 (LD, S, UPS, UPSV, VÄ).
[I lokalpressen 1977 felaktigt uppgiven från Arboga: Gålsjön. En annan lokal måste dras i tvivelsmål: Nora N: Fåsjöhyttan 1920 (Bomgren enligt SAMUELSSON 1923a), där veterligen ingen kalk når dagen. Kärr saknas. Borde här ha setts av andra, bl.a. de båda Fåsjöhyttsbotanisterna A. G. och E. E. Ohlsson (1860-talet).]