Allmän i Bergslagen och möjligen i hela övre Skogslåglandet (ned t.o.m. Fläckebo, Ramnäs, Hed); mot SÖ. Skogslåglandet och Mälarslätten allt mera sparsam; i sistnämnda område sällsynt. Skandinavisk liksom totalutbredning nordlig. Troligen mindre väl anpassad till S. och SÖ. Västmanlands (temperatur- och nederbörds-?)klimat. Utbredningstyp: N1.
Första fynd
S. Almquist enligt FRISTEDT 1863 och HARTMANS flora 1864 (så som C. phragmitoides) (Kila: Sätra brunn). Beläggen härifrån, samlade 1862 av O. och S. Almquist (LD, S, UPS), utgör första säkra vittnesbördet om artens närvaro i området.
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil. Ekologi på fuktig-våt mark mycket lik C. canescens'. Som kärrväxt har den något vidare amplitud, tillhörande också myrviddens samhällen, nämligen i genomsilade (eventuellt starkt sluttande) mellankärr (enligt FRANSSONS [1972] avgränsning; kanske ibland snarast = fattigkärr-myrkantvegetation). Exempel: Ljusnarsberg: nära Ö. Älvhöjden, sparsam ute i tämligen strukturlös Sphagnum-matta; Västanfors: NV Moren, på höga och medelhöga Sphagnum-tuvor tillsammans med Potentilla erecta, Agrostis canina, Carex paucijlora, C. lasiocarpa, Drosera rotundifolia, Vaccinium oxycoccos och uliginosum m.m. (båda !).
Till skillnad från C. canescens också på vissa friska, mesohemeroba ståndorter med (vanligen något skuggad) ängsvegetation, t.ex. lövbryn, samt på torrare, euhemeroba ståndorter med djup mineraljord (vägkanter i barrskog, banvallar, stationsområden m.m.).
Lokaler
De sydligaste i Skogslåglandet noterade lokalerna är (med reservation för eventuella felbestämningar, då beläggexemplar inte setts):
Bro N Åsen V-ut 1958 (Hamrin). Fellingsbro N Grönbo 1928 (Kierkegaard, LD). Fläckebo Ersboberget, vid barrsk.väg 1978(!). Hed Bernshammar 1918 (Lorichs enligt SAMUELSSON 1923a). Sörlången, alkärr 1975(!). Malma N Gisslarbo kraftstation 1958 (Hamrin). Nora S Åliden [vid Järle järnvägsbro], lövravin 1956 (Almquist). Näsby N Kolmossen; Vanneboda 1953 (Almquist). Odensvi N Strålbo 1958 (Hamrin). (Sala: Fl.) Surahammar Bangården, 1 tuva 1978(!). Lisjö, vägdike, riklig 1975(!). Värntorpet 1975(!). Västersjöns N-strand (ERIKSSON 1971).
På Mälarslätten endast: Hallstahammar S Sörkvarn, Kolbäcksåns strand 1969 (MALMGREN 1970; S). Irsta/Kärrbo Ångsjöns strand 1883 (A. E. Luhr, GB) -1940 (Edvard Alvén, ALV, KJN, LD, UPS). Publicerad efter Lundblad av SAMUELSSON (1923a). Kung Karl Algryt 1952 (Hamrin). Fågelhagen 1949 (Hamrin). Näsby S Frövi station, vägkant 1934 (Almquist, S).
[Dessutom efter Edvard Alvén publicerad från Västerås S: V. holmen (WALLDÉN 1955): se C. arundinacea x epigeios; och efter A. E. Luhr och C. H. Johansson från Ängsö (SAMUELSSON 1923a): se C. canescens x phragmitoides.]