Wall hos FRIES 1844 (lokal 26). Sillén 1832 (lokal 29).

Epökofyt. Euhemeroba ståndorter på frisk mark nära äldre bebyggelse (slänter, renar m.m.) samt, med särskilt förkärlek, svagt växelfuktig, mesohemerob ängsvegetation på näringsrikt lerunderlag (lokal 3, 5, 9, 26). Också länge bofast och riklig i välbetad, frisk ängsvegetation (8).

Tämligen eutrof. Underlag djup, helst finpartikelrik-lerig mineraljord. Ljusälskande. Betesgynnad (ratas, jämför 3, 8, 26).

Ergasiofygofyt. Gammal (möjligen medeltida) läkeväxt. Som odlad i Västmanland först omtalad av LINNÉ (1747) från Fellingsbro krog (citat nedan), under 1700-talet också av BARCHAEUS (1772) (Björksta: Finnberga, använd mot boskapskrämpor av Anders Matssons hustru) och REUTERHOLM (1796) (odlad på Åholmen i Rytterne). Torde gradvis ha övergetts som trädgårdsväxt under 1900-talets början. Nu i få trädgårdar: Möklinta: byn Kolpelle; Västanfors samhällen, villatäppa; Ängsö: S om Ängsö slott, kanske nyinplanterad (alla 1977–78!).

Alltjämt med finstil i svenska floror; negligeras av HULTÉN (1971). Detta med orätt. På lokal 8 känd i cirka 130 år, på 26 - tills växtplatsen förstördes - i cirka 125 år, på 2 och 5 i nära 80/70 år. Lika gammal förmodligen på 3. I Skogslåglandet bofast åtminstone på 9.

Sårbar. Utrotades på primärlokalen på grund av sin dragning till små avsnitt av fuktig mark. På lokal 5 akut hotad av igenväxning (granplantering). På lokal 9 i någon mån likaså; denna förekomst för övrigt belägen nära landsväg, ännu inte breddad.

Linnes möte med alanten i Fellingsbro (se ovan), fick historisk betydelse, i det att hans iakttagelser där gav anledning till uppställande! av släktet Inula: "Ålands rot eller Enula (695.) stod i Kålgårdarna med sina stora och gula blomster, uti hwilka wi märkte något besynnerligit, som ingen Botanicus tilförene sedt. Alle Botanici hafwa åstundat skilja detta species från Genus Asteris, emedan örten utseende är mycket olik med de andra Asteres; men ingen har kunnat finna någon notam essentialem generi, förr än i dag, då jag märkte en Character essentialis, hwarmed Enula icke allenast skiljes ifrån Astere, utan ock ifrån alla compositis syngenesiae, hwilken bestod däruti, at de 5 Antherae connatae in cylindrum, hwardera wid basin, utgingo med 2 nedåtstående Borstar, som woro så långe, som sjelfwa filamenta staminum. Blifwer altså härefter Ålandsroten et helt nyt Genus under namn af Enula, eller rättare, at bruka Plinii ord: Inula." (LINNÉ 1747.)

Nutida och möjligen nutida lokaler:

Mälarslätten: Arboga 1 Fallet, sparsam 1955 (Almquist). Björskog 2 (Nära) prästgården 1900 (Svedberg, UPS: klockargården) -54 (ALMQUIST 1957) -77(!: ett mindre bestånd i tomtslänt mot järnvägen). Dingtuna 3 Galttegen cirka 500 m S-ut, stort, gammalt bestånd (cirka 50 ex.) i källbevattnad sänka i betad hagmark 1977(!; lokalen visad av fru E. Fredriksson, Gotö). Kung Karl 4 Skäftrunna 1950 (Hamrin). Rytterne 5 Vikhusbyn cirka 150 m S-ut nära Vikhusvägen 1911 (E. S. Karlström enligt SAMUELSSON 1925: i en hage) -51 (Edvard Alvén manuskript 1: minst ett 30-tal ex.; ALV) -73–77(!: kring en vårtiden kortvarigt vattenhållande, älgörtsbevuxen svacka i granplantering, f.d. askhage, 10-tals + landsvägsdiket, 1 ex.). Torpa 6–7 V. Säby 1950; nära Åkholmen 1949 (Hamrin). Ängsö 8 Prästgården (WALL 1852) -1854 (Cederstråhle, S) -m.fl. -77(!: cirka 75 ex. ute i en betad hage).

Skogslåglandet: Haraker 9 Murtorpet [cirka 1950] (Nordin) -73–77(!: liten bäckslänt nära ödetomt, 5 ex.). Malma N 10 Gisslarbo gård 1960 (Hamrin). Möklinta 11 Kolpelle, gräsmark invid byvägen, några ex. 1977(!). Ramnäs 12 Stationen, landsvägslänt (mot tomt), 1 ex. 1975(!). Sala 13 Brännmossen, 1 grupp vid åkerkant 1957 (Almquist).

Utgången/troligen utgången på följande:

Mälarslätten: Arboga 14 Måla 1874 (O. G. Blomberg, LD). Björskog 15 Vid fattighuset (WALL 1852). Fellingsbro Långbro 1879 (C. E. Petersson enligt SAMUELSSON 1925). Hallstahammar S 17 Skansen (Iverus 1877) -1894 (E. Frendelius, S) - (LUNDMAN 1924: trädgårdshäck)†. 18 Ustersta (Iverus 1877)†. Kärrbo 19 Nyby (Post enligt WALL 1852). Lundby 20 Johannisberg (TROILIUS 1860)†. Medåker S(?) 21 Torp [1860–70-talet] (Bergmanson enligt SAMUELSSON 1925). 22 Munktorp s:n (WALL 1852). Näsby S 23 Prästgården 1876 (Elmqvist enligt SAMUELSSON 1925; LD, S, UPS). Rytterne 24 Åholmen (MALMSTRÖM 1958)†. "ej återfunnen under senare år" (MALMSTRÖM 1969). Torpa 25 Ö. Säby 1914 (A. Ericsson, S, UPS). Västerås-Barkarö 26 †Gotö (Barkarö komministerbostället) (Wall hos FRIES 1844; WALL 1852: ymnigt) - (1850-talet] (Troilius, S) -1916 (Lundblad, LD, S, UPS, VÄ) -32 (Wollert, VÄ; enligt foto 10-tal ex.) - (WALLD 1956a). Den ursprungliga växtplatsen okänd - troligen densamma som den under 1900-talet kända: kanten av kalmusbevuxen fuktsänka i hästfålla nära landsväg vid Gotö by (WALLDÉN a.a.; fru Fredriksson, meddelade). Denna fylldes mot slutet av 1960-talet med schaktmassor från skolbygge i Barkarö by. Dessförinnan härifrån inplanterad i trädgård vid Sågliden, Barkarö (M. Fredriksson), där den ännu lever kvar. Västerås S 27 Sandgärdet 1928 (Öberg) -33 (Ohlin, VÄ: dike). 28 Trumslagartorpet (Åkerman manuskript 1846).

Skogslåglandet: Sala 29 Nära Mellandammen, hage 1832 (Sillén enligt DAHLGREN 1923; UPS). 30 Vid vägen mellan Viksberg och Stentorpet (DAHLGREN 1923).