Spridd-lokalt allmän i Mälarområdet (allmän i Ridöarkipel. [KERS 1978], i Strömsholmstraktens lundområden samt som tomtogräs i äldre delar av Västerås stad); högre upp sällsynt. Edafiskt fordrande. Utbredning N om Mälarområdet begränsas säkert. Delvis av brist på ståndorter med lämpliga markförhållanden. Som den åtminstone t.o.m. Nedre Bergslagen är klimathärdig på näringsrik mull och ruderatjord kring bebyggelse (åtminstone i låglänta sjötrakter), kan den låga frekvensen i N till en del bero på ofullbordad spridning Utbredningstyp som idiokor: S12. Som antropokor: S8 (pS6?).
Första fynd
POST 1844 såsom Erysimum alliaria (Köping: Kråkholmen).
Ekologi
ldiokorofyt. Mycket hemerofil. Troligen ursprunglig i ängsädellövskog, lövgläntsamhällen och svagt fuktiga-växelfuktiga sumplövskogssamhällen på näringsrikt underlag. I mer eller mindre potentiellt naturlig vegetation för nuvarande sällsynt, endast i Mälarområdet: Västerås-Barkarö: Ekuddens lund vid Mätaren, Alnus glutinosa-Prunus padus-Urtica dioica-samhällen, Ängsö: SV slottet, d:o kring bäckdrag. Västerås: Notudden, strandaskskog (alla!). Förekomster i blockig lundmark och i naturligt öppna klippbryn är kända från några håll, dock under i viss mån hemeroba förhållanden.
Mest som utpräglad apofyt: i Mälarområdet i utglesad (också lätt betad) ängsädellövskog, parklundar och liknande hemerob lundmark; lika ofta - ovan Mälarområdet nästan alltid - på euhemeroba ståndorter vid bebyggelse: lövhäckar, bylövsnår, rabatter, jordtippar, komposter m.m. (jfr flertal nedan uppräknade lokaler).
Torr-svagt fuktig, måttligt sur-alkalisk, nitratrik mull I. näringsrik, humushaltig-mullartad, euhemerob mineraljord. Underlag växlande mineraljord (även sand). Måttlig skugga-öppet ljus, sistn. endast under särskilt gynnsamma edafiska betingelser. Konkurrenssvag, oförmögen växa i tätt växttäcke och sluten grässvål. Föga betestålig.
N om Mälarområdet endast som apofyt, nog spridd i sen tid (1700–1900-talet) med trädgårdsfrö eller jord. Den pågående spridningen tämligen obetydlig. Beständigheten i N återstår att utröna, tycks nu på flera lokaler mycket vital. På omrörd mark ibland mycket talrik.
Lokaler
På avstånd från Mätaren följande lokaler:
Mälarslätten: Arboga 1 Ahllöfsparken 1970-talet (Löfgren). 2 †Hamnen, på åstranden 1941, 42 (Kjell., LD, UPS) -43 (Fridell, ARB). 3 Lundsvretens tipp (1950-talet] Almquist) (LöFG. 1976a) (†). 4 Stationsområdet S-ut, lövhäck 1978(!). Björksta 5 Berga, lönndunge invid gammalt torp, tämligen riklig 1978(!). Hallstahammar S 6 Centrumparken, kring gammalt jordupplag (MALMG. 1970). Året därpå funnen som ogräs i närbelägen trädgård (Strands bokhandel)(!). Säby 7 Olfsta, hägglund inom byn, ymnig 1978(!).
Skogslåglandet: Gunnilbo 8 Färna, stort bestånd 1957 (Hamrin) - 75-77(!: bland nässlor vid herrgårdens gödselstad samt riklig på närliggande ödetomt och almlövsgödslade klipphyllor). Möklinta 9 Kyrkogården, lövhäck flerstädes 1978(!). Ramnäs 10 Dammen (ERIKSS. 1967a) -77(!: S herrgården ymnig i kulturpåverkad, alm-lönnbevuxen slänt mot Kolbäcksån). Romfartuna N 11 Åbylund, under gammal parkask 1977(!). Surahammar 12 Herrgården 1976 (B. Erikss.) -78(!: N disponentbostaden, alallén mellan ån och kanalen, nära jordtipp, riklig bland nässlor).
Bergslagen: Hällefors 13 Bruksträdgården, ej blommande men rätt talrik 1956 (Almquist). Skinnskatteberg 14 Kring k:ans kompost, riklig 1978(!). Västanfors 15 Andra sidan NV-ut, bland fläder i bergssluttning = gammal jordtipp, mycket riklig 1977(!).
