1 lokalgrupp i Mälarområdet: Västerås S Alltjämt kvar i Västerås stad, där den med jämna mellanrum antecknats och samlats på olika platser sedan 1917. I tidsordning: Hamnen 1917 (Lundblad enligt SAMUELSSON 1925; S, UPS), 1919 (Lohammar enligt d:o). Läroverksgården vid vedupplag 1920 (d:o). "Västerås"/trädgård vid botaniska trädgården [= samma lokal som föregående eller någon närbelägen) 1921 (Ohlin, S). Hamnen 1925 (Öberg, LD), 1931, -33 (Wollert, VÄ), 49 (Nordin). Vid läroverket, 2 ex. 1953 (NORDIN 1954a). "Ruderatmark" 1955 (Edvard Alvén, ALV; K. Holm, LD). Floragatan, rivningstomt, nu tillfällig P-plats (grusplan), 1 kraftigt ex. 1976, cirka 75 1978 runt om i gruset, särskilt i skydd av tomtens brädhägnad(!)
Första fynd
Genom förväxling förr alltid kallad D. pilosus. Rätt benämnd från Västmanland först av HANSEN (1962a).
Ekologi
Efemerofyt. Potentiell epökofyt. Sen neofyt. I Sverige införd under "senaste tid" enligt BIRGER (1911). Hur? lnvandringssätt i Danmark okänt (HANSEN 1962b), ej prydnadsodlad. Omnämns inte från finska ruderatplatser av SUOMINEN (1979). I Västerås förmodligen, xenofyt, införd med sjöfarten kort före upptäcktsåret. Att den snabbt fann väg till grannskapet av gymnasieträdgården kan ha berott på, att lektor O. M. Floderus hämtade eller lät hämta material för undersökning, eventuell försöksodling Tydligen bofast i hamnen fram till ombyggnaden och asfalteringen under 1950-talet.