Allmän i Bergslagen och större delen av Skogslåglandet (förekommer i sistnämnda regions SÖ., slättrika del sparsammare men kan förväntas i alla någorlunda blöta skogskärr). På Mälarslätten alltjämt i de flesta geogena kärr (mestadels insprängda i [barr]skogsområdet), dvs. spridd-tämligen sällsynt Inga kända förekomster på Mälaröarna. Uttunningen torde i första hand bero på ståndortsbrist, dvs. allmän myrfattigdom, främst betingad av utdikning, uppodling osv. Syns ha varit vanligare på Mälarslätten under 1800-talet (tämligen allmän i Västeråstrakten enligt TROILIUS 1860). Utbredningstyp: N1 (fdU?).
Första fynd
HISINGER 1831 (Skinnskatteberg s:n). Wahlenberg manuskript 1821 (Skinnskatteberg: i närheten av Nyten).
Ännu tidigare anmärkt från Hallstahammar: Västerängen, Kaplansmossen på Valsta ägor (LITTMARCK 1816). Hans beskrivning ("lång, bredbladig starr") passar dock bättre in på C. acuta eller C. vesicaria.
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofob. Mosse-myrviddsamhällen i höljor (Cuspidatetum); de flesta kärrtypers lösbottensamhällen, mjukmattsamhällen och övergångar mellan mjukmattor och fastmattor. Också rikkärr (inklusive kalkkärr). Var i kärret den uppträder - över hela ytan, mot mitten, i fastmarkskanten, längs gungflybrämet - bestäms i första hand av tillgången på permanent vattendränkt kärrtorv. Under vissa förutsättningar strand- och källflödesväxt, rotad i periodiskt blottad, växelfuktig eller diffust översilad, måttligt humusrik, sandig-moig mineraljord (blottade strandbottnar, ravinbottnar). Så funnen av mig i Övre Bergslagen och N. Nedre Bergslagen, dvs. i oligotrof omgivning och under halvt norrländska klimatförhållanden.
Brukar benämnas eutrof myrart.
Lokaler
Mälarslätten: Arboga "Arboga" 1886 (Callmé enligt SAMUELSSON 1923a; UPS). Badelunda †Malma ängar (Ahlm enligt SAMUELSSON 1923a). Björskog Virsta mosse 1950-talet (Hamrin). Dingtuna Loviselund, barrskogskärr; Östjädra Ö-ut barrskogskärr, i båda fallen centraldelen av Carex elata-samhällen 1973(!). Hallstahammar S Gladertorp; Larsbo Ö-ut; S. Stigsbo S-ut (MALMGREN 1970). Hubbo (†) Sjömyran 1940 (Hedberg, UPS). Kung Karl Granhammar S-ut 1948; Håltorpet 1951; Myrtorpet O-ut 1948; Skäftrunna 1950 (Hamrin). Malma S Holmsmalma 500 m S-ut i f.d. "åsputt" 1977(!). Munktorp S Hässle; Lundby; Rabo (Lundman enligt SAMUELSSON 1923a). Rytterne (†)Horn; Sörby; Stora Ekeby (SAMUELSSON 1923a). Skerike S (†)Svartmyran (Åkerman manuskript 1846) - (ALVÉN 1950). Säby Utvreta skog 1954 (Almquist). Säterbo Duvstugan S-ut 1950; Onstatorpet S-ut 1950-talet (Hamrin). Västerås-Barkarö Skogskärr ca 600 m SV kyrkan, riklig 1973(!). Torpa Dammkärr 1949; Kärrtorpet 1951 (Hamrin). Tortuna †Bocksjön (A. U. Troilius enligt SAMUELSSON 1923a).