strandviol
Viola stagnina
Mer information om arten

Spridd på Mälarens stränder och längs Arbogaån bort till Ervalla; i Skogslåglandet några förekomster vid Svartåns vattensystem, Kolbäcksån (åtminstone förr) och Dalälven; en äldre lokal i Nedre Bergslagen. Sydligt kontinental, eutrof art. Utbredningstyp: S9.

IVERIUS (1875) frekvensuppgift beträffande Kolbäcksådalen, "På Kolbäcksåns stränder tämligen allmän, upp till Ramnäs sn”, var en fri men missvisande extrapolering av WALLS (1852) lokal 5 nedan. Hos Iverus (1877) ändrades formuleringen till: "på de större strömarnes stränder flerstädes".

Första fynd

Kallstenius enligt POST 1846 (Kungs-Barkarkarö: stränder nära Barkarö). Påvisad 1844 "prope Kungsör" (Post s.n. " V. striata? ", UPS), väl = Kungs-Barkarö Sandudden (Post manuskript c så som V. persicifolia). Finnaren vore alltså Kallstenius.

Ekologi

Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Sannolikt ursprunglig i vissa potentiellt naturliga strandsamhällen på glest bevuxna, växel fuktiga, troligen ofta kortvarigt översvämmade mineraljordsstränder, så som den ännu förekommer i Arboga i alvegetation längs Arbogaån samt fläckvis på vissa Mälaröar, någon gång Mälarens fastlandsstränder: Kungsåra: Skepphusavikens O-strand, albryn mot vattnet, stenigt-grusigt substrat(!).

På sina flesta sentida lokaler som apofyt, gynnad av röjning, betning, tramp m.m.: kring färjeställen och båtlägen, på strandängar och sällsynt geogena fuktängar: Kolbäck: Hultet SSÖ-ut, kanten av litet skogskärr, f.d. hage, 1 m2(!). Några fynd i invallningsdiken. I Kolbäck: Ojurgårdsskogen ett bestånd invid fuktig ridstig i lövskog(!).

Fuktig-växelfuktig, näringsrik mull; d:o humusrik- mullartad, euhemerob mineraljord. Underlag ofta lera. Som strandväxt alltid i anslutning till eutrofa vatten. Konkurrenssvag. Halvskugga-öppet ljus.

Utgången längs Västeråsfjärdens inre del genom bebyggelse. Tycks också utgången på en del andra, äldre lokaler runt Mälaren, troligen på grund av igenväxning. Uppträder ofta i täta, upp till ett par m2 stora bestånd.

Lokaler

I Skogslåglandet följande lokaler: Fläckebo 1 Fläcksjön nedanför prästgården 1926 (Loh., UPS) -73(!: V kyrkan, strandkärrs övergång i fastmark). 2 Hällsjöns V-sida, strandäng, mot fastmarken 1976(!). Förekomsten torde året därpå ha schaktats bort men andra kan finnas i närheten. Haraker 3 Harakers kvarn 1889 (C. O. Nyberg enligt S A M. 1925). Ej återfunnen av författaren Möklinta 4 Västra Bännbäck (Loh. enligt SAM. 1925). Ramnäs 5 "i Ramnäs" (Broden enligt WALL 1852) - [1950-talet?] (Almq.: banvall vid stationen). Sedan ej återfunnen här av ERIKSS. (1967a) eller av !. Tillfällig?

Nedre Bergslagen: Nora "Nora" 1864 (Ohlsson enligt SAM. 1925). Avser beläggexemplar, ej funnet av mig.

Små T.o.m. 1944. Stora Fr.o.m. 1945. - Nu trol. färre lok. vid Mälaren än vad kartan visar (igenväxn.).