Spridd i Bergslagen (med anhopning i de stora kalkområdena); tämligen sällsynt-sällsynt i Skogslåglandet; förr några förekomster, sannolikt i (nu utdikade) källkärr, på Mälarslätten Den ojämna fördelningen beror på regionala, edafiska skillnader. Gynnad N-ut av växlande topografi och hög nederbörd, vilka i förening skapar lämpliga hydrologiska förhållanden, samt av kalkrikt underlag. Utbredningstyp: N4 (fdN3).
Första fynd
WALL 1852 (Klacken i Norberg m.fl. lokaler). Första kända fynd av Wall 1846 (lokal ej nämnd) enligt hans brev samma år till Elias Fries (UUB).
Ekologi
Idiokorofyt. Något hemerofil. Källkärr, så som Norberg: Ö. Djupkärra, Ljusnarsberg: Nubbtorp(!), Hjulsjö: Kindlamossen (SJÖRS 1948), troligen förr lokal 1, 2 (Mälarslätten) och 4, 5, 6, 13 (Skogslåglandet). Närstående, soligena rik- och mellankärr med kraftig vattengenomströmning, antingen på starkt sluttande mark (backkärr), så som i Skinnskatteberg: Tackbyn(!), eller på mindre starkt sluttande men i nära anslutning till koncentrerade vattenflöden (dråg) (flerstädes i Bergslagen). Gärna på kalkrikt underlag: Ofta starkt genomsilade kärravsnitt så som nära källbäck i Ljusnarsberg: Smedbergsgruvorna; vid liknande myrbäck i Skinnskatteberg: Gamla Bastnäsfältet (båda !). För övrigt rikkärr-myrkantsamhällen inom fastmarksnära zoner med tämligen grund torv. Överallt helst i något våta- tämligen torra fastmattor.
Här och var i mesohemerob, kalkpåverkad fuktängsvegetation, t.ex. kraftledningsgata vid kalkkärr, fuktig slig (Lejakärret), diverse fuktmark vid/nedanför kalkbrott. I Skinnskatteberg: Långvikenhalvön (silikatområde) ett tämligen rikt bestånd på diffust men kraftigt översilad lera i betesmark (bäckkrök)(!). På fuktig, kalkrik morän flerstädes på euhemeroba ståndorter: Hjulsjö: Stora Havsjön, gruvvarp; Ljusnarsberg: Smedbergsgruvorna, landsvägsdike; Lilla Kumlan, landsvägsren + dikesslänt (alla !). Också i dike vid skogsväg NV Ö. Älvhöjden [kalk?] 1964 (Björkman manuskript).
Väl neutraliserad, måttligt blöt kärrtorv; väl neutraliserad fuktängsmull. Underlag mineraljord av skiftande textur. pH-värden har uppmätts på några bergslagslokaler (WALLDÉN 1956, Rafstedt & Hammar manuskript 1970). Värdet högt i kalkpåverkade, limnogena kärr (8), medelhögt (4,8–5,9) i genomsilade mellankärr. Kraftig vattenrörelse förekom på ståndorter med de lägsta värdena.
Lokaler
Mälarslätten: Kungsåra 1 †Stora Kvistberga [Kilsta mosse] (A. E. Luhr enligt WALL 1852). 2 †Sankt Ilian s:n 1878 (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1923a; JOH). - [En ytterligare lokal hos IVERUS (1877) och ett par hos TROILIUS (1860) syns osäkra; likaså Lundmans åtta lokaler från Kolbäck, Munktorp och Rytterne (SAMUELSSON 1923a). De sistnämnda antogs av Almquist ha tillkommit genom förväxling [med storvuxna ex. av E. angustifolium] (brev 1953 i Hamrin manuskript). I brev till Almquist skriver Hamrin 1953: "--- har jag sökt intensivt men förgäves just med anledning av Lundmans uppgifter". Gripen ur luften är BOLUNDS uppgift om förekomst vid Gålsjön i Arboga (i lokalpressen, 1977).]
Skogslåglandet: Kila 3 †Sätra brunn [1850-talet] (Wall manuskript: Fängsbacken) -86(Aguéli, JOH) - (THULIN 1916) -28 (Wollert, VÄ: "sydöstparken"; Öberg, LD). 4–5 Bengtskärr; Paradisån före Silvköparen [fukt- eller kärrängsvegetation med Hierochloë] (NORDIN 1966). Kumla 6 †Vallrum (V. Samuelsson enligt SAMUELSSON 1923a). Ramnäs 7 N-delen av Glåpenmossen (ERIKSSON 1968). Sala 8 Kolarhagskärret [Aspentorpet NÖ-ut, i Gravhagsskogen] [1950-talet] (Almquist) - (E. MARKLUND 1975b) -79(!). 9–11 Nybygget; Mellandammen; †Gruvan (DAHLGREN 1923; LD, S). 12 Gröna gången [1850-talet] (N. A. Johansson manuskript)†. Västerfärnebo 13 †Salbohed (Post enligt WALL 1852). Västervåla 14 †Engelsberg [mitten 1800-talet] (C. H. Johansson enligt WALL 1852; P. A. Timm, TIMM). ?Västra Skedevi 15 Tuna udde (Hamrin manuskript utan uppgift om fyndår och finnare). - [Felaktig säkerligen Gunnilbo: Sjön Älgstan 1964 (PLATEN 1966).]
