Sällsynt Numera troligen inskränkt till några få kalkområden i Bergslagen. Kan möjligen återstå på någon lokal i Salas kalkområde. I Ö. Mälarområdet bevisligen några lokaler under 1800-talet samt under 1900-talet (1941), f.ö. osäker. Kräver hög markneutralisation; tenderar att bli helt och hållet kalkbunden. Utbredningstyp (hela populationen): Kalk (fdS10).
Mot bakgrund av nuvarande utbredning ter sig samtliga uppgivna Mälarslättslokaler, vilka inte styrkts genom beläggexemplar, mer eller mindre ovissa. Hit hör fem hos IVERUS (1877) och fem hos SAMUELSSON (1923a; efter Lundman). Alla inom edafiska trivialområden. I alla händelser aldrig återsedd på någon av dem.
Första fynd
HISINGER 1831 så som Scirpus baeothryon (Skinnskatteberg: Kaplansmossen). [Anförs med förbehåll för bestämningens riktighet. Lokalen är för länge sedan ödelagd.]
Ekologi
Idiokorofyt? Mycket hemerofil. Ståndort känd endast på lokal 16. Ekologiskt lik bl.a. Eleocharis uniglumis och Blysmus compressus.
Beträffande (det nu hundraprocentiga?) försvinnandet från landskapets silikatområden kan endast samma skäl och antaganden anföras som under Blysmus compressus. Jfr dock lokal 1.
Lokaler
Mälarområdet (säkra lokaler): Irsta 1 Trådarön 1886 (A. E. Luhr enligt SAMUELSSON 1923a; S). Betade, tämligen vidsträckta mälarstrandängar av olika sammansättning (Deschampsia cespitosa-samhällen m.m.) återstår här (i motsats till på t.ex. lokal 5) i ungefär samma omfattning som i gammal tid. Likväl förgäves sökt av mig (1970-talet) och säkerligen tidigare av Wollert, Edvard Alvén m.fl. Tillhörde kanske något nu försvunnet, källpåverkat avsnitt? Kungsåra 2 (†) Kyrkan 1 km Ö-ut, kärräng 1941 (Hedberg, UPS). Gynnad av kalkrikt grundvatten? Sankt Ilian 3 †Rocklundaskogen 1896 (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1923a; JOH). Västerås S 4 †Biskopshagen (Åkerman manuskript 1846). 5 †Viksäng [1840-talet] (Ahlm enligt SAMUELSSON 1923a; Åkerman manuskript 1846). [+ 10 lokaler hos IVERUS 1877 och SAMUELSSON 1923a; jfr ovan.]
Skogslåglandet: 6 Kila s:n [inom något dioritområde?] 1910 (R. Westerlund enligt SAMUELSSON 1923a; S). Sala 7 Mellandammen 1885 (Aguéli enligt SAMUELSSON 1923a; JOH).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 8 Mellan Loka järnvägsstation och brunn, kärr [kalkområde?] 1895 (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a; SBG). Guldsmedshyttan 9 Fanthyttan [1850-talet] (Wall manuskript). 10–12 Vid Dammsjön; Mårdshyttan; Uskens stränder [1930–40-talet] (Schiöler). 13 Ölsjön 1950-talet (F. Linder). Nora N 14 Kalkområdet Bergsmanshyttan-Oskarsvik (Kalkudden m.m.) (Ohlsson manuskript 1863 enligt SAMUELSSON 1923a: Fåsjön flerstädes) -1928 (Broddesson manuskript: stranden) -63, 64 (Björkman manuskript: kalkklippor vid sjön). Norberg 15 †Klacken 1848 (C. H. Johansson, JOH) - [mitten 1800-talet] (P. A. Timm, TIMM) -1902 (A. Johansson). 16 Silvtjärns Ö-strand, strandstig på grund, fuktig humus över kalksten, ca 1 m2 1974–78(!). Skinnskatteberg 17 †Kaplansmossen (se ovan). Viker 18 Bengtstorpet [kalkstrandklippor?] 1884 (Reuterholm enligt SAMUELSSON 1923a; UPS) -1908 (Bergdahl, BER) - (BINNING 1921). 19 Venakärret 1918 (Samuelsson, S) - (BINNING 1921) -40 (Kierkegaard, UPS). Nu utgången genom igenväxning? [Mera osäker: (20) Nora N: Smedstorpet (Ohlsson manuskript 1863 enligt SAMUELSSON 1923a). Jfr E. uniglumis lokal 11.]
Övre Bergslagen: Hjulsjö 21 Grängshyttan [kalk?; varp?] 1917 (BINNING 1921; S). Hällefors Hällefors s:n 1882 (Callmé enligt SAMUELSSON 1923a): 22 Skåln vid sjön, 100 m NV gamla kvarnen 1958 (Lindberg). 23 Stolpaberget 1959 (Lindberg). 24 Sångesnäs (BINNING 1921).
[Nära Norberg-gränsen: Bredmossens lagg i Scorpidium-dråg (Rafstedt & Hammar manuskript 1970).]