LINNE 1751 så som Trampgräs (åkerfälten i Västeråstrakten).

ldiokorofyt(?). Mycket hemerofil. Möjligen ursprunglig i glesa samhällen på kortvarigt översvämmade, eutrofa-mesotrofa mineraljordsstränder (mellan och övre geolitoralen). Så på vissa Mälaröar och vid slättsjöar i Bergslagen.

Främst som apofyt: hemerob torrängsvegetation på skiftande underlag (oregelbundet återkommande); torra (-något fuktiga), euhemeroba ståndorter, så som stigar, vägkanter, planer, järnvägsområden, ladugårdsbackar, närfållor och annan genom tramp, körning eller annan nötning påverkad mark; alltid riklig vid gödselstäder, nästan konstant i torra eller nylagda gräsmattor och i land, vallar och åkrar. Någon gång i annan hemerob fuktängsvegetation än på stränder, då på näringsrika, starkt upptorkande ståndorter.

Torr-frisk eller i vissa fall svagt växelfuktig, helst humusrik-mullartad mineraljord av växlande textur; klippängsmull. Blir särskilt talrik på kväverik mark. Svag skugga-öppet ljus. Konkurrenssvag; tramp- och betesgynnad.

Vanligen låg- och småvuxen med nedliggande eller uppstigande stammar. Antar vid optimala betingelser (däribland god vattentillgång, så som under regnsomrar) ett iögonenfallande frodigt yttre och upprätt växtsätt.