[11]; sällsynt i Övre Bergslagen och N. Nedre Bergslagen Efter 1920-talet endast ett fynd i ett kalkområde. Starkt nordlig (i sin totalutbredning arktisk-alpin) växt, här vid sin svenska sydgräns. Utbredningstyp: N6.
Enligt LINDBLAD (1960) tämligen allmän (5–9 lokaler) i Ljusnarsberg, vilket näppeligen kan vara fallet. Okänd där bland de Ljusnarsberg-botanister, jag till sport om saken.
Första fynd
Wall & C. H. Johansson (1846) enligt WALL 1852 (lokal 7).
Ekologi
Osäker epökofyt (efemerofyt?). I regel förmodligen funnen i mesohemerob, frisk-fuktig ängsvegetation, i synnerhet slåtterängar. I Övre Bergslagen "helst på fuktiga slogar" enligt SJÖRS (1958a); grundat på minnesintryck från Dalarna? En enda utförlig ståndortsbeskrivning, i Broddesson manuskript 1929 (lokal 9): fuktängsvegetation i nederdelen av slåttermark med Calamagrostis stricta, Filipendula ulmaria, Cirsium palustre, Mentha arvensis osv. Även i euhemerob vegetation (åtminstone 1, 6).
Neofyt(?). Syns i hög grad ha följt slåtterbruket och ha minskat i takt med detta. Härvid förmodligen ofta införd från Dalarna och Norrland med ängshö och vallfrö.
Tycks vara stadd i utdöende.
Lokaler
Fynd efter 1930: Guldsmedshyttan 1 Nybergsgruvan, skogsstig 1957 (Björkman manuskript).
Övriga lokaler:
Nedre Bergslagen: Grythyttan 2 Kärvingeborn [1870-talet?] (Iverus 1877; UPS). Skinnskatteberg 3 Bjursjön SV-ut 1923 (Lohammar, UPS). 4–6 Ravinen 500 m VNV Lövslätten; Ö. Plöjningen, betesmark; " Vid åbron S om V. Plöjningen" 1926 (SUNESON 1929). På ingen av dessa lokaler återfunnen(!). Västanfors 7 Högby på Hampängen 1846 (se ovan) -48 (C. H. Johansson, UPS). Floristiskt välbevakad plats; tydligen tidigt utgången.
Övre Bergslagen: Hjulsjö 8 S. Kämptorp, bäckdal 1917 (BINNING 1921: GB, S). Hällefors 9 Knuthöjdens by 1929 (Broddesson manuskript). Ljusnarsberg 10 Hörken 1919 (Binning enligt SAMUELSSON 1923a; GB, UPS). 11 Hörksälv 1910 (SAMUELSSON 1923a).