38; varav cirka 27 recenta, från Mälarområdet upp till dalområdet i Nedre Bergslagen Bofast i hela detta område. Luckan i V. Västmanland kan till stor del antas hänga samman med låg odlingsfrekvens och liknande tillfälligheter. Utbredningstyp: S3 (pS1?).
Första fynd
Iverus 1875 såsom S. asperrimum (lokal 9). E. Rathsman 1867 s.n. S. orientale (samma lokal; LD).
Ekologi
Epökofyt. Mest på torra-svagt fuktiga, euhemeroba ståndorter invid och nära bebyggelse: parker och lövsnår (ej i stabiliserade parklundar), stig- och vägkanter, diken, slänter, öde tomtmark, tomtgränser, gamla utkastställen (t.ex. i grustag), åkerbryn (lokal 5), åkerren (19). Mesohemerob omgivning: gråalstrandsnår (30). Huruvida arten i likhet med S. officinale kan betecknas potentiell agriofyt är ovisst.
På euhemeroba ståndorter torr-något fuktig, näringsrik, föga sur, vanligen humusbemängd (ofta lövgödslad) ruderatjord (delvis "tomtmull"). På mesohemeroba ståndorter kanske beroende av växelfuktig, mycket kväverik mark. Oftast finjordsrikt underlag. (Skugga-) halvskugga-öppet ljus.
Ergasiofygofyt. Odlad i Västmanland fr.o.m. mitten av 1800-talet (som prydnadsväxt). I Sverige föga äldre Jfr LINDMAN 1911). Saluhölls i Stockholm på 1830-talet (LUNDSTRÖM 1834), av Beurling sedd vildväxande 1820 nära Uppsala botaniska trädgård (ALMQUIST 1965). Inget tyder på, att den i Västmanland någonsin prövats som foderväxt. Använd särskilt under 1800-talets slut och början av 1900-talet, varefter den, liksom följande arter, mestadels förvisades ur ordnade anläggningar. Flertalet nutida förekomster torde härröra från odling minst femtio år tillbaka. Några kända mycket länge (som längst drygt 110 år: lokal 9, 16). Frekvensen tycks i vår tid öka föga, men lokalt har många bestånd med tiden blivit omfattande. Ymnigast kring Tidö slott i Rytterne och Sätra brunn i Kila.
Lokaler
Lokaler efter 1930:
Mälarslätten: Arboga 1 Viby by 1977(!). Dingtuna 2 Murbo i landsvägdike 1977(!). Här nog nyspridd. 3 Vångsta, slänt 1978(!). Fellingsbro S 4 Samhället 1934 (Qvarfort). Hallstahammar S 5–8 Frössvi, åkerbryn cirka 50 m, vägkant; Hantverkargatan; Svedvi kyrkby, grustag; Valstalund (MALMGREN 1970). Kolbäck 9 Strömsholms slott 1867 (se ovan) - 1970-talet(!: Österängen nära ån). 10 Stuteriet 300 m S-ut, landsvägdike m.m. 1978(!). Troligen spridd hit i senare tid. Rytterne 11 Majholmen 1957 (K. Holm, LD). 12 Nyckelön N Garpsten 1977(!). 13 Sjöholmen [1950-talet] (Almquist). 14 Stora Åsby (Lundman enligt SAMUELSSON 1925) -71–77(!). 15 Tidö slott (som föregående; nu mycket riklig). 16 Åholmen 1869 (stud. Hellman, LD) -70-talet(!: riklig). Först publicerad av SAMUELSSON (1925) efter Lundman Sankt Ilian 17 Apalby, bäckslänt 1977(!). Västerås-Barkarö 18 Gotö by, flerstädes 1977(!).
Skogslåglandet: Ervalla N 19 Kyrkbyn, åkerren 1978(!). Fläckebo 20 Gussjö by 1977(!). Hed 21 Ängtorpet (ödetorpet) i Tomasbo, riklig 1975(!). Kila 22 Sätra brunn-Fängsbacken 1886 (Aguéli, S) -1970-talet(!: ymnigt). Först publicerad av SAMUELSSON (1925) efter Ander. Kumla 23 Invid kyrkan (Ander enligt SAMUELSSON 1925) -78(!: tätt bestånd bakom kyrkbodarna). (Troligen denna art, sågs av ! i avmejat skick.) Möklinta 24 Klinta, landsvägdike 1977(!). Nora S 25 Stora Lobråten, landsvägslänten, riklig 1978(!). Surahammar 26 Västsura skogsvårdsskola 1956 (Almquist s.n. S. x uplandicum) -77(!: vägslänt, riklig). Tillberga N 27 Lisselbo N-ut, mellan bryn och landsväg 1975(!). Västerfärnebo 28 Sörgärsbo 1950 (Lohammar manuskript s.n. S. x uplandicum) -77(!: flerstädes, riklig).
Nedre Bergslagen: Norberg 29 Davidsbo 1978(!). 30 Rosendal S-ut, kulturpåverkade gråalsnår vid Norbergsån 1974(!). Västanfors 31 S Svartberget (NORDIN 1959 s.n. S. x uplandicum) -74(!: vägkanten före Svartberget). [Järnboås: Lindesby gård, utkast 1927 (M. Dahl enligt Brodd manuskript).]
[Dessutom kan höra hit vissa såsom S. x uplandicum registrerade förekomster, vilka, då deras identitet inte kunnat kontrolleras i efterhand, upptagits (delvis med ?) på kartan över S. x uplandicum.]
