Före 1970-talet spridda uppgifter från de flesta delområde på Mälarslätten, några i Skogslåglandet En del eller många av dessa. gäller sannolikt M. alcea x moschata. De under 1970-talet funna förekomsterna fördelar sig ungefär på samma sätt och förtecknas nedan. Utbredningstyp osäker.
Första fynd
Wall hos FRIES 1844 (flerstädes i Västeråstrakten). I Åkerman manuskript 1846 anges Västeråslokalerna Persbo och Trumslagartorp.
Ekologi
Epökofyt. Euhemeroba eller nästan euhemeroba ståndorter vid och nära (äldre) bebyggelse: ladugårdsbackar (även kring gödselstäder), närfållor, dikesrenar och annan ängsmark i kulturgränsen, nya utfyllnader, täktgropar (med trädgårdsavfall) m.m.
Ekologi i övrigt lik gråmalva.
Ergasiofygofyt. Gammal prydnadsväxt, sällan nyinplanterad. Blott fem lokaler hos Iverus (1877), kanske - jämte följande hybrid - vanlig i odling först under 1900-talet Som M. alcea uppgivna förekomster hittills aldrig påvisade längre tid på samma plats, varför kan antas, att de sällan varit fullt bofasta samt att förvildning ofta haft ett samband med mer eller mindre samtidig odling. Oftast gruppvis.
Lokaler
Troligen artren:
Mälarslätten: Arboga Kanten av Arboga bangård (jämte hybriden; extremtyp av denna?) 1978 (Löfg. &). Jädersv. 1974 (Löfg.). Krakaborg 1978 (d:o). Skansen vid nya bron 1979(!). Torsudden 1973 (Löfg.). Badelunda Nära Hälla, täktutfyllnad, 6 jätteexemplar 1977(!). Dingtuna Nära stationen 1977(!). Fellingsbro S Rynninge, dikesren 1977(!). Kung Karl Kungsör 1889 (Porat, LD. S). Kolbäck Borgåsunds samhällen; bandike V Kolbäcks station 1977(!). Medåker S Ekeby 1970-talet (Löfg.). Munktorp S Kyrkbyn; Över-Skälby 1977(!). Näsby S Prästgården 1876 (Elm., LD). Västerås Västerås 1854 (N. C. Kindberg. UPS).
Skogslåglandet: Hed Stenhagsbacken 1898 (Sved., SBG). Kila Granmuren, ödetomt; Myran 1977(!). Möklinta Nordanåker kring gödselstad 1977(!). Västervåla Kyrkbyn 1974(!).